Bokstäver latinska alfabetet
Det grekiska alfabetet utvecklades omkring talet och används för att i skrift uttrycka det grekiska språket.
Latinska bokstäver
Dess bokstäver användes ursprungligen också för att beteckna siffror och tal, och de har med tiden även kommit att användas för en rad andra syften: som matematiska symboler, namn på stjärnor och så vidare. År var ett par pojkar ute med sin hund i en oländig terräng i Frankrike när hunden plötsligt gick ner i ett hål i marken. Pojkarna följde efter och fann en underjordisk gång som ledde till en stor grotta där väggarna var täckta av målningar.
Upptäckten av Lascauxgrottan i sydvästra Frankrike är ett av de märkligaste fynden från forntiden. Väggarna är fyllda av mer än 1 målningar och ristningar. De vanligaste framställningarna är bisonoxar, hästar och hjortar, en del i naturlig storlek. Ett liknande fynd hade gjorts i nordligaste Spanien. Det var Altamiragrottan vars väggar och tak var prydda med målningar av bisonoxar, vildsvin, hästar och andra djur.
Bildkonsten i både Lascauxgrottan och Altamiragrottan anses ha tillkommit omkring 20 år före vår tideräkning. Gemensamt är också att förkolnade pinnar och ben från elden användes som penslar och att färgerna rött och svart dominerade - jordfärger som järn och manganockra. Varför målningarna kom till är okänt. Möjligen ville målarna uttrycka förhoppningen om jaktlycka - eller föreviga lyckade jakter. Man kan säga att bildkonsten i Altamira och Lascaux är skriftens ursprung.
Men det skulle dröja tusentals år innan bokstäver och skrift började användas.
Finska alfabetet
Först när det uppstod ett bestämt förhållande mellan språkljud och skrifttecken kan man tala om en egentlig skrift. Den allra första skriften utvecklades sannolikt i Mesopotamien , landet mellan floderna Eufrat och Tigris. Här levde sumererna som några tusen år före vår tideräkning skapade en av de första högkulturerna. De byggde bevattningskanaler från Eufrat och Tigris och omvandlade öknen till fruktbart jordbruk.
De grundade städer och anlade blomstrande trädgårdar. De byggde verkstäder och tempel. Det uppstod olika yrken. Varje stadsstat styrdes av en envåldshärskare med hjälp av en rad ämbetsmän och präster. Texten på den här stentavlan är ett sumeriskt kontrakt som berättar om en försäljning av en åker och ett hus. För att kunna styra riket bättre - genom att organisera samarbete och kontrollera arbetskraften - växte behovet av att föra räkenskaper.
Uppdraget gick till prästerna. De började med att rista in en bildskrift på stentavlor eller i mjuk lera. Det var lätt att teckna en oxe, en fisk eller ett berg, men det var svårare att uttrycka anvisningar eller beteckna antalet arbetare. För att inte tala om att bildskriften var tidsödande att utforma. Drygt år f. Kr skapades därför kilskriften. Skrivarna började använda spetsiga vassrör som lämnade kilformiga tecken i leran, därav namnet kilskrift.
I början skrevs tecknen uppifrån och ner, senare från vänster till höger. Tavlorna med kilskrift blev hårda när de hade torkat och därför finns tusentals bevarade. De första skrivtecknen var räkenskaper om jordbruk och boskapsskötsel. Där staden Uruks stora tempel legat har arkeologerna påträffat lertavlor med uppgifter om antalet säckar med säd och antalet kreatur. Andra lertavlor handlar om hur samhället var uppbyggt.
Kilskrift i templet i staden Lagash berättar om antalet sysselsatta: 48 bagare, 31 bryggare och 7 slavar. Vävare, spinnare, garvare och smeder nämns också.
I templen fanns även skolorna och flera tavlor har påträffats med lärarens skrift på ena sidan och elevens avskrift på den andra. Skrivtecknen förnyades efter hand. Två parallella streck betydde vänskap och streck som korsar varandra som ett X betecknade fiendskap. Omkring f. Kr fick babylonierna herraväldet i Mesopotamien. Under Hammurabis långa regeringstid blev Babylon huvudstad.