Är addison gravid
Adjektiv är en ordklass som beskriver andra ord. Dessa av adjektiv beskrivna ord är i princip alltid substantiv; ytterst sällsynt kan adjektiv förekomma utan substantiv i bisatser. Det är även så att svenska adjektiv böjs i förhållande till substantiven. Som "en stor byggnad" men "ett stort hus" och även i plural, "de stora husen". Margret J Einarsdottir , doktorand, ST-läkare, sektionen för endokrinologi, diabetes och metabolism, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg margret.
Per Dahlqvist, docent, överläkare, Medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Sophie Bensing, docent, överläkare, Medicinsk enhet endokrinologi, Karolinska universitetssjukhuset, Solna, Stockholm. Ragnhildur Bergthorsdottir, med dr, överläkare, sektionen för endokrinologi, diabetes och metabolism, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Addisons sjukdom, primär binjurebarkssvikt, är en ovanlig sjukdom som leder till brist på binjurebarkshormonerna kortisol, aldosteron och androgener [1].
Kortisol är ett livsnödvändigt hormon som bland annat påverkar metabolismen av kolhydrater, fett och proteiner samt cirkulation och immunförsvar [2]. Binjurebarkens produktion och frisättning av kortisol regleras av hypofysen via adrenokortikotropin ACTH. Kortisol är ett stresshormon, och vid akut sjukdom ses 2—3 gånger högre kortisolnivåer jämfört med ostressade förhållanden [3]. Kortisolfrisättningen har en fysiologisk dygnsrytm och är normalt högst tidigt på morgonen och lägst vid midnatt [2, 4].
Addisons sjukdom
Aldosteronfrisättningen stimuleras framför allt av renin—angiotensin—aldosteron RAAS -systemet och leder till återresorption av natrium samt vatten i njurarna och spelar en viktig roll för blodtrycksreglering, salt- och vätskebalans [2, 5]. Brist på aldosteron kan leda till hypovolemi, lågt blodtryck, hyponatremi och hyperkalemi [2, 5, 6]. Binjurebarken producerar även mindre mängder av androgener, bland annat dehydroepiandrosteron DHEA [2].
Den absolut vanligaste orsaken till att en vuxen individ insjuknar i Addisons sjukdom i västvärlden är autoimmun adrenalit. Andra mer ovanliga förvärvade orsaker är läkemedel, infektioner, blödningar och maligniteter i binjurarna samt kirurgisk bilateral adrenalektomi. Hos barn dominerar medfödda genetiska defekter []. Prevalensen av autoimmun Addisons sjukdom i Sverige är cirka per miljon invånare [10].
Incidensen är cirka 4—6 per miljon invånare och år, och sjukdomen är något vanligare hos kvinnor än män [10, 11].
Sjukdomen kan debutera när som helst i livet, men medelåldern vid diagnos i Sverige är runt 40 år [10]. Det är mycket vanligt med autoimmun samsjuklighet, till exempel Graves sjukdom eller Hashimoto-tyreoidit 50 procent , diabetes mellitus typ 1 10—15 procent och perniciös anemi 10 procent ; detta brukar sammanfattas av termen autoimmunt polyendokrint syndrom APS typ 2 [8].
ABC om Addisons sjukdom
Symtomen vid Addisons sjukdom är ofta diffusa och långsamt progredierande, vilket kan leda till fördröjning av diagnosen. Vanliga symtom vid diagnostillfället är trötthet, orkeslöshet, nedsatt aptit, viktnedgång, illamående, yrsel vid uppresning och salthunger [12, 13]. Vid klinisk undersökning ses ofta lågt blodtryck och ökad gråbrun pigmentering, som syns särskilt tydligt på ärr, handflateveck och knogar samt i munslemhinnan [7, 9, 13].
Kvinnor kan ha minskad sekundär behåring [9]. I rutinblodprov ses ofta elektrolytrubbningar, framför allt hyponatremi 84—88 procent , men även hyperkalemi 34—64 procent [12, 14]. Ofta ses också förhöjt P-TSH 52 procent orsakat av samtidig primär hypotyreos, eller så är det »falskt« förhöjt, vilket beror på att kortisolets normala hämning av TSH-produktionen uteblir [14]. Destruktionen av binjurebarken vid Addisons sjukdom går långsamt, och då en stor överkapacitet finns under ostressade förhållanden diagnostiseras tillståndet ofta i samband med annan akut sjukdom, till exempel en infektion, då den delvis destruerade binjurebarken inte kan möta det ökade kortisolbehovet, vilket kan leda till en livshotande Addisonkris akut binjurebarkssvikt.
I en retrospektiv multicenterstudie från Sverige och Norge diagnostiserades tre fjärdedelar av patienterna i samband med akut sjukvård, varav en tredjedel i samband med en Addisonkris [14]. Det finns ingen konsensus kring definitionen av Addisonkris, men kännetecknande är lågt blodtryck och symtom förenliga med kortisolsvikt som buksmärta, illamående, kräkningar och elektrolytrubbningar. Svåra symtom som förvirring, sänkt medvetande, synkope och cirkulationskollaps kan också förekomma [1, 9, 15].
Vid misstanke om Addisons sjukdom tas förutom vanliga rutinblodprov inklusive P-natrium, -kalium, -kreatinin, -glukos och -CRP även P-kortisol [6]. Hos en stabil patient som inte är akut sjuk bör prov för P-kortisol tas på morgonen kl 08—09, då frisättningen av kortisol normalt är högst [6]. Hos en svårt sjuk patient rekommenderas dock omgående provtagning oavsett tidpunkt på dygnet och att behandling av misstänkt kortisolsvikt påbörjas innan man har fått provresultatet [6, 9].
Vid tolkning av kortisolvärdet är det viktigt att väga in patientens aktuella kliniska tillstånd — ostressat morgonprov eller akut sjuk. Då P-kortisol varierar så mycket är angivna referensintervall som speglar 95 procent av en referenspopulation sällan till hjälp, utan i stället används kliniska beslutsgränser för att utesluta eller misstänka binjurebarkssvikt. Dessa kan variera beroende på vilken laboratoriemetod som används för analys av P-kortisol.
Om kortisolbrist inte kan uteslutas med P-kortisol enligt ovan utförs ett Synacthen-test. Testet kan göras när som helst på dygnet. Vid primär binjurebarkssvikt kommer en frisk hypofys att öka frisättningen av ACTH för att försöka stimulera till ökad kortisolfrisättning. P-ACTH-provet är känsligt, och det är viktigt att noga följa provtagningsinstruktionerna. Provröret ska omedelbart ställas på is, kylcentrifugeras och frysas inom 1 timme efter provtagning.
För etiologisk utredning av primär binjurebarkssvikt tas blodprov för att mäta autoantikroppar mot enzymet hydroxylas i binjurebarken. Förekomst av hydroxylasantikroppar bekräftar autoimmun Addisons sjukdom. Om inga antikroppar påvisas måste vidare utredning göras för att fastställa annan bakomliggande patologi i binjurebarken, till exempel tumörer eller infektion [6, 9]. Patienter med Addisons sjukdom behöver livslång underhållsbehandling med kortison.
Vanligast i Sverige är tabletter med hydrokortison, vilket är identiskt med kroppseget kortisol och har kort farmakologisk halveringstid 1,5 timme.