Hörselskada vad göra
Behandling Vad beror tinnitus på?
Hörselnedsättning på äldre dar
Påverka och delta i din vård Mer information Mer på andra webbplatser Hörsellinjen Hjärnkraft Senast uppdaterad: Redaktör: Jenny Andersson, se, nationella redaktionen Granskare: Ann Hermansson, läkare, specialist på sjukdomar i öronen, näsan och halsen, Universitetssjukhuset i Lund Illustratör. Det är viktigt att kunna kommunicera med andra i alla skeden av livet, även när vi blir äldre och får svårt att höra.
Att få hjälp med sina hörselproblem på äldre dagar minskar risken för depression, demens och annan ohälsa. Hörselnedsättning är mycket vanligt bland äldre. Varannan person över 75 år har en påtaglig hörselnedsättning. Men redan i åldern år har en av tre en hörselnedsättning som påverkar möjligheterna att hänga med i samtal och ta del av vad som sägs i radio och tv. Kommunikationsproblemen ökar alltså ofta just i de åldrar då det sociala livet förändras för många.
Vi går i pension och lämnar arbetslivet, och samtidigt blir det svårare att prata med familj och vänner i telefon, på middagar och andra tillfällen då flera pratar samtidigt. Svårigheterna att uppfatta samtal med andra gör att många drar sig undan, och tackar nej till att delta i familjesammankomster, restaurangbesök med mera. Det kan i sin tur ge upphov till nedstämdhet och depression, samt påskynda utvecklingen av demenssjukdomar.
Att under lång tid ha svårigheter att uppfatta vad som sägs är också fysiskt påfrestande, vilket innebär en hälsorisk i sig. Trots detta är det vanligt att både den som hör dåligt och anhöriga underskattar hörselproblem, bara för att det är vanligt. Tyvärr händer det också att sjukvården bagatelliserar hörselskador hos äldre. Det är ett stort misstag. Läs mer på Hörselnedsättning — orsaker och diagnoser. Att fånga upp de som behöver hörselvård i tid är ett effektivt sätt att minska ohälsan bland äldre.
Det finns också ett tydligt samband med demens, visar forskning. Därför är de av vikt att tidigt upptäcka hörselnedsättning och snabbt få hörselvård, till exempel hörapparatutprovning och annan rehabilitering. Det finns flera studier som visar på kopplingen mellan obehandlad hörselnedsättning och demens.
Hörselnedsättning – orsaker och diagnoser
Till exempel visar en forskningsstudie från Linnécentrum HEAD att långtidsminnet slås ut i större utsträckning hos personer som har en hörselnedsättning än hos normalhörande. Tidigare forskning från USA har visat att hörselskadade löper större risk att utveckla demenssjukdomar samt att äldre hörselskadade löper större risk att få försämrade kognitiva förmågor. Samtidigt visar en studie från Island att användning av hörapparater leder till signifikant längre livslängd hos äldre män med hörselnedsättning.
Därför är det viktigt att äldre med hörselnedsättning får de hörapparater och hörhjälpmedel som de behöver. Regionens hörselvård har enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvar för att alla som behöver ska få hörselrehabilitering, inklusive utprovning av hörapparater. Det innebär att alla som behöver hörapparater ska kunna vända sig till sin region och få tillgång till hörapparater, inom ramen för patientavgiften.
Läs mer om hörselvård för vuxna och kontaktuppgifter till hörselvård där du bor. Åldersrelaterad hörselnedsättning presbyacusis är en förklaring till att hörselnedsättning är så vanligt bland äldre. Men många pensionärer har fått sin hörselskada betydligt tidigare i livet. En del har levt med sin hörselnedsättning sedan de var små. Andra har fått problem senare till följd av buller, sjukdomar och genetiska förutsättningar.
Äldre hörselskadade har alltså olika lång erfarenhet av sin funktionsnedsättning. Barndomshörselskadade har med sig sin hörselskada genom livets alla skeden — från barnomsorg till äldreomsorg. För de som får sämre hörsel på äldre dagar är det en ny situation som förändrar livet och som kan vara svår att hantera. Då är anhörigas stöd särskilt viktigt. Hörselnedsättning är en vanlig orsak till tinnitus. Det finns inget enkelt botemedel för tinnitus, men att skaffa hörapparat minskar ofta tinnitusbesvären.
Läs mer om tinnitus och att lindra tinnitusbesvären. En del äldre är beroende av hjälp från kommunen antingen i sitt hem eller på ett särskilt boende. Vårdpersonal och hörselskadade vårdtagare måste då kunna ge och ta emot information obehindrat.
Bra vård förutsätter fungerande kommunikation! Ett hörselombud kan till exempel hjälpa till med skötsel av hörapparater, se till att teleslingan till tv:n fungerar, hålla kontakten med hörselvården samt ge information och stöd till den övriga personalen. Endast ett tal av landets kommuner har hörselinstruktörer eller syn- och hörselinstruktörer. En hörselinstruktör kan göra hembesök, se över hjälpmedelsbehov i hemmet och göra enklare underhåll av hörapparaten, som att byta slang.
I en del kommuner har hemtjänsten fått viss utbildning om hörapparatskötsel, men i stora delar av landet saknas stöd till äldre hörselskadade i hemmet. Läs mer: Råd till äldreboenden och anhöriga om hörselsmarta besök. Kommunikationen måste fungera in i det sista.