Vem räknas som höginkomsttagare 2022
Vad räknas som höginkomsttagare, medelinkomsttagare och låginkomsttagare?
En höginkomsttagare definieras ofta som en person som tjänar över gränsen för statlig inkomstskatt, vilket år är 45 kronor i månaden. Läs mer om statlig inkomstskatt och när man börjar betala den hos På SCB använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera och för mätning så att vi vet hur den används. Mätningarna används för att göra förbättringar i innehåll, design och upplevelse. Den sammanräknade förvärvsinkomsten för kvinnor är mindre än för män.
I befolkningen 20—64 år var kvinnors inkomst 83 procent av männens Däremot har kvinnors inkomster sedan år ökat mer än mäns, med 41 procent jämfört med 29 procent för män. Det finns även stora regionala skillnader i inkomst. För att mäta inkomster för personer använder vi här begreppet sammanräknad förvärvsinkomst. Den sammanräknade förvärvsinkomsten innefattar alla skattepliktiga inkomster före skatt, till exempel löne- och näringsinkomst, sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa och pension.
Kapitalvinster och andra kapitalinkomster som ränta och utdelning ingår däremot inte. När man tar fram lönestatistiken räknar man oftast om alla löner till heltidslön per månad. Det gör man för att kunna jämföra alla löner, utan att behöva ta hänsyn till deltidsarbete, frånvaro till exempel på grund av sjukdom och övertidsarbete. Inkomst är ett bredare begrepp än lön och omfattar förutom lön också andra inkomster, beroende på vilket inkomstbegrepp som vi använder.
I sammanräknad förvärvsinkomst ingår även skattepliktiga ersättningar från socialförsäkringssystemet som sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa. Skillnaden mellan könen brukar vara större när man jämför inkomst än när man jämför lön. Förklaringen är att kvinnor oftare än män jobbar deltid, tar ut mer föräldraledighet än män samt som grupp har högre sjukfrånvaro än män. Detta tar man hänsyn till i inkomststatistiken, medan lönestatistiken enbart tittar på heltidslön per månad.
Allt detta gör att kvinnors inkomster blir lägre än mäns. När vi jämför inkomster tittar vi här på medianinkomsten. Det betyder den mittersta inkomsten när alla inkomster sorterats i stigande ordning. År var medianbeloppet för den sammanräknade förvärvsinkomsten i åldersgruppen 20—64 år, kronor för alla personer. För kvinnor var beloppet kronor, och för män kronor. Kvinnors inkomster ligger därmed på 83 procent av mäns inkomster.
Sedan år har inkomsten för kvinnor ökat med 41 procent fram till , medan männens inkomster har ökat med 29 procent samma period. Då har vi räknat bort effekterna av inflationen, vilket innebär att vi tänker oss att den allmänna prisnivån har varit konstant under perioden. Tittar man på hur skillnaderna ser ut mellan könen i olika åldrar, så är skillnaderna minst för åringar, där kvinnor har 98 procent av männens inkomst.
Därefter ökar skillnaden snabbt. I åldrarna 26—39 år har kvinnorna runt 80 procent av männens inkomst. I åldrarna runt 60 år är skillnaderna mellan könen något mindre — kvinnor har då 85 procent av mäns inkomst. Inkomstnivåerna skiljer sig mycket mellan olika delar av Sverige. De flesta kommuner med hög medianinkomst ligger i storstadsområdena. Högst medianinkomst år hade Danderyd med kronor. Två kommuner sticker ut i inkomsttoppen.
Det är Gällivare och Kiruna, på nionde respektive tionde plats. Båda ligger i Norrbottens län och har under talet haft en stark inkomstutveckling.
Höginkomsttagare i Sverige
Bäst har utvecklingen dock varit i Lomma med en ökning på 62 procent, följt av Gällivare, Vellinge, Vaxholm och Kiruna. I sex kommuner har inkomsterna ökat med mer än 50 procent under talet, med hänsyn tagen till inflationen. Lägst är inkomsterna i Perstorp i Skåne, följt av Ljusnarsberg och Högsby. Perstorp är även den kommun med lägst inkomstutveckling under talet — 13 procent. I 53 kommuner har utvecklingen varit lägre än 30 procent.
Medianinkomsten för personer födda utomlands låg på kronor. Det är 77 procent av beloppet för personer födda i Sverige, kronor. Lägst medianinkomst har personer från Afrika och Asien, som låg på 63 respektive 68 procent av svenskföddas inkomst. Personer födda i andra nordiska länder hade däremot en medianinkomst på nästan samma nivå som de födda i Sverige.