Regler och lagar
Grundlagarna och riksdagsordningen är speciella lagar som innehåller reglerna för hur Sverige ska styras. De ska skydda vår demokrati och är därför svårare att ändra än andra lagar. Hur Sverige ska styras framgår av regeringsformen, som är en av Sveriges fyra grundlagar. De övriga är tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. De kan bara ändras eller upphävas genom att riksdagen fattar två likalydande beslut.
Mellan besluten ska val till riksdagen ha hållits.
Sveriges grundlagar och riksdagsordningen
Inga andra lagar eller förordningar får strida mot grundlagarna. Grunddragen i det svenska statsskicket framgår av regeringsformen. Där slås bland annat fast att all offentlig makt i Sverige utgår från folket samt att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt. Det finns även regler om hur riksdag och regering utses och arbetar, och om vilka grundläggande fri- och rättigheter medborgarna har.
Att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Men vem som ska inneha tronen regleras i successionsordningen som kom till år Fram till år hade Sverige manlig tronföljd. Enligt successionsordningen får en prins eller prinsessa inte gifta sig om inte regeringen har samtyckt till det. En prins eller prinsessa som gifter sig utan regeringens samtycke förlorar rätten att ärva tronen.
Den senaste tryckfrihetsförordningen antogs , men Sverige grundlagsfäste tryckfriheten redan år , som första land i världen. Tryckfriheten innebär bland annat rätt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder. Ett annat inslag i tryckfrihetsförordningen är medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar. Yttrandefrihetsgrundlagen antogs och är Sveriges yngsta grundlag.
Den omfattar medier som TV, film och tekniska upptagningar och innehåller precis som tryckfrihetsförordningen bestämmelser om rätt att sprida information och om förbud mot censur. Utöver grundlagarna finns riksdagsordningen, som har en särställning mellan grundlag och vanlig lag. För att ändra den krävs endast ett riksdagsbeslut, men detta måste fattas med kvalificerad majoritet, minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av ledamöterna.
I riksdagsordningen finns detaljerade bestämmelser om riksdagen och dess arbetsformer. Som medlem i Europeiska unionen omfattas Sverige också av EU-rätten, som har företräde över nationell rätt. Det betyder till exempel att om en svensk lag står i strid med en EU-lag är det EU-lagen som gäller. Vid EU-inträdet fick Sverige därför göra ett par justeringar i grundlagarna. Bland annat infördes en bestämmelse i regeringsformen som anger att riksdagen kan överlåta beslutanderätt till EU så länge som EU har ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges i regeringsformen samt i Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Grundlagarna
Regeringens arbete på EU-nivå. Uppdaterad 22 januari Meny Undernavigering Så styrs Sverige Arbetet på nationell nivå Arbetet på regional nivå Arbetet på lokal nivå Myndigheter och bolag med statligt ägande Regeringens arbete på EU-nivå Grundlagar och demokratiskt deltagande Grundlagarna Grundläggande fri- och rättigheter Offentlighetsprincipen Allmänna val Folkomröstningar Delta och påverka Lagstiftningsprocessen Budgetprocessen Så arbetar regeringen och Regeringskansliet Nordiskt samarbete Internationellt samarbete.
Regeringsformen Grunddragen i det svenska statsskicket framgår av regeringsformen. Successionsordningen Att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Tryckfrihetsförordningen Den senaste tryckfrihetsförordningen antogs , men Sverige grundlagsfäste tryckfriheten redan år , som första land i världen. Yttrandefrihetsgrundlagen Yttrandefrihetsgrundlagen antogs och är Sveriges yngsta grundlag.
Riksdagsordningen Utöver grundlagarna finns riksdagsordningen, som har en särställning mellan grundlag och vanlig lag. EU och grundlagarna Som medlem i Europeiska unionen omfattas Sverige också av EU-rätten, som har företräde över nationell rätt.