Bild på läs och skrivt skrivsvårigheter
Studiens resultat visar att lärare finner det svårt att förklara vad tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter beror på. Vidare lyfter lärare upp vikten om helhetsbilden på eleven för att förebygga samt underlätta tvåspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar också. Läs- och skrivsvårigheter är ett omfattande begrepp som rymmer alla typer av svårigheter att läsa och skriva. Det finns två olika kategorier av läs- och skrivsvårigheter: generella läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi.
Generella läs- och skrivsvårigheter omfattar alla som har svårt att läsa och skriva oavsett orsak och förekommer hos cirka procent av befolkningen. Problemen kan orsakas av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, bristfällig undervisning, för lite övning, annat modersmål och hörsel- eller synnedsättning. Med god läs- och skrivträning samt rätt anpassningar kan generella läs- och skrivsvårigheter tränas bort.
Dyslexi är en funktionsnedsättning i hjärnans fonologiska system, vilket uttrycker sig i svårigheter att lära sig att läsa, stava och förstå en skriven text.
Intensiv lästräning
Det är en ärftlig funktionsnedsättning som förekommer hos cirka fem till åtta procent av befolkningen. Med god läs- och skrivträning samt rätt anpassningar kan personer med dyslexi träna upp läs-och skrivförmågan, men man kan inte träna bort funktionsnedsättningen dyslexi. Dyslexi förekommer ofta samtidigt med andra funktionsnedsättningar, exempelvis adhd, dyskalkyli och språkstörning. Läs- och skrivsvårigheter påverkar elevens lärande och utveckling på olika sätt, beroende på de underliggande orsakerna.
Generella läs- och skrivsvårigheter kan ge olika konsekvenser beroende på vad som orsakar problemen. En elev med lässvårigheter kan ha problem med att läsa och förstå texter och instruktioner, vilket leder till att eleven får svårare att inhämta och visa sina kunskaper.
Kartläggning av läs- och skrivförmåga
För en elev med skrivsvårigheter som orsakas av nedsatt arbetsminne och koncentrationssvårigheter kan det vara svårt att hålla sig till textens huvudidé från början till slut. Om orsaken är nedsatt handmotorik måste eleven istället lägga mycket tid och energi på att forma bokstäverna, på bekostnad av textinnehållet. Läsning kan förklaras utifrån två grundläggande förmågor; språkförståelse och avkodning. Om den ena förmågan saknas uteblir läsförståelsen.
För elever med dyslexi är avkodningsförmågan nedsatt. Ordavkodningen tar lång tid och kräver en stor ansträngning för eleven vilket gör det svårt att förstå textinnehållet. Läs- och skrivförmågan är central i skolans alla ämnen. Elever som har svårt med läsning och skrivning står därför inför stora utmaningar när det gäller att utvecklas mot utbildningens mål. Oavsett om orsaken till problemen är generella läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi, kan eleverna få svårt att visa sina kunskaper och riskerar därmed att uppnå lägre måluppfyllelse.
Elever med lässvårigheter läser oftast mindre, vilket begränsar deras möjligheter till en god utveckling av ordförrådet. Läsning och skrivning är centralt i skolans alla ämnen. Svårigheter inom dessa områden påverkar förmågan att ta till sig undervisningen. Här får du tips för undervisning vid generella läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi. Här får du veta mer om modeller för läs- och skrivutveckling, hur läs- och skrivprocessen fungerar, och vilket stöd skolan kan erbjuda vid svårigheter med läsning och skrivning.
Internationella studier visar att individuell, intensiv och daglig lästräning under en begränsad period ger bättre resultat än utspridda insatser. Här får du råd kring evidensbaserad intensivundervisning. Vårt stödmaterial Pedagogisk kartläggning och utredning av läs- och skrivsvårigheter har fokus på avkodningssvårigheter. Materialet kan utgöra en del i en utredning av särskilt stöd, och även ge underlag till att ställa en dyslexidiagnos.
I studiepaketet får du läsa om läs- och skrivsvårigheter och vad det kan bero på.
Du får också läsa om hur andra funktionsnedsättningar kan påverka läs- och skrivinlärning. För att få en bild av en flerspråkig elevs språk, läs- och skrivutveckling bör man observera eleven utifrån samtliga aktuella språk. Mer om dyslexi och flerspråkighet finns i vårt stödmaterial om särskilt stöd för nyanlända elever. Podden Lika värde har flera avsnitt om läs- och skrivsvårigheter. Vem som har rätt att göra en dyslexiutredning är i Sverige inte reglerad i någon författning.
Den person som har tillräcklig kunskap om Den person som har tillräcklig kunskap om funktionsnedsättningen och kompetens i utredningsförfarande kan göra bedömningen om det föreligger specifika läs- och skrivsvårigheter. Rätten att utreda skiljer sig från rätten att diagnostisera, vilket är viktigt att känna till. Medicinska diagnoser får bara ställas av medicinskt utbildad personal, som tillexempel logopeder, psykologer eller läkare.
Läs mer om Vem har rätt att göra en dyslexiutredning? När eleven knäckt läskoden behöver man automatisera ordavkodningen och få läsflyt. Båda delarna behövs för att utveckla en god läsförmåga och de Båda delarna behövs för att utveckla en god läsförmåga och de hänger intimt samman. Utan en automatiserad ordavkodning blir det svårt att uppnå ett gott läsflyt.