Tar många ut skilsmässa iSverige
Tingsrätten tar ut kr i ansökningsavgift. Det är samma avgift för en enskild ansökan som för en gemensam ansökan. Ansökan skickas till tingsrätten på den ort där någon av makarna har sitt hemvist. Med hemvist menas i allmänhet den ort där någon av makarna var folkbokförd 1 november året innan ansökan. Du kan även ladda ner rapporten som pdf , där återfinner du även samtliga källor. Du kan även ta del av tidigare rapporter: Endbrightrapporten och Endbrightrapporten Skilsmässa och separation är en av de mest traumatiska livshändelser en människa kan genomgå.
För många andra trauman och livshändelser finns riktlinjer från såväl företag som myndigheter i syfte att stötta individer i deras vardag och deras arbetsliv. Men inte för skilsmässa och separation, som fortfarande anses vara en privatsak.
Det är idag underskattat vilken kostnadsmässig påverkan skilsmässa eller separation innebär för företag och medarbetarnas arbetsförmåga. Sjukfallen kostar företag enorma pengar. Skattningar om kronor per sjukfall är sannolikt i underkant då de inte tar med hela spektrat av sekundära produktionsbortfall. Svenska företag har dåliga insikter i hur deras sjukfrånvaro ser ut. Endbrights undersökning visar att ytterst få tar stöd av HR eller personalansvarig i samband med skilsmässa.
Underlagen kring skilsmässa och separation är få, då denna typ av data historiskt inte inkluderats i myndigheternas rapporter, även om denna situation sakta börjar förändras i takt med att stigmatiseringen kring skilsmässa och separation minskar i samhället och att frågor som rör detta nu lyfts allt mer i det offentliga rummet. Personal och medarbetares välmående sätts samtidigt allt mer i fokus och i en allt viktigare ESG-agenda.
Skall man se till framgång såväl ur ett välmående som ett ekonomiskt arbetsgivarperspektiv förefaller det dock som om effekterna kring skilsmässa och separation helt åsidosatts. Troligtvis är detta till stor del på grund av bristande insikter och kunskap samt en rädsla i att bemöta frågan på arbetsplatsen. Jämte den bild av kostnader som framträder allt tydligare står Sverige med ett förlegat familjerättsligt system.
Vårt samhällssystem bygger i mångt och mycket fortfarande på kärnfamiljens förutsättningar och traditionell familjebildning. Men politiska initiativ anas successivt. En efterfrågan kring uppdaterad bodelningspolitik drivs av alltfler partier och klättrar högre upp på olika politiska agendor, inte sällan påhejat av partiernas kvinnoförbund. Politisk enighet förefaller finnas i att det i många delar av skilsmässoprocessen råder systemfel.
Exempelvis är bodelningslagstiftningen inte anpassad för dagens förutsättningar och dessutom tandlös vilket främst drabbar den ekonomiskt svagare parten. Förbättrad lagstiftning skapar förutsättningar för rättvisare, kostnadseffektivare och snabbare processer, där det finns en ökad jämställdhet mellan parterna. Flertalet positiva effekter av förbättrad lagstiftning kring skilsmässa och separation finns att vittna om.
Skilsmässa är fortfarande en ojämställd affär, där framförallt den svagare parten lider mest — vilket oftast är kvinnan — såväl vad det gäller privatekonomi, pension och boende. Anledningen till detta ligger till stor del i den ojämställdhet som fortfarande råder i arbetslivet, där kvinnor har en lägre livsinkomst beroende på lägre lön, mer deltid och framförallt större ansvar för familj och hem.
Effekten syns i att kvinnor tvingas leva kvar i förhållandet på grund av man inte ekonomiska möjligheter att skilja sig. När det väl blir dags för pension, visar det svenska systemet sig ytterligare sig skevt då grundinställningarna i systemet inte arbetar tillräckligt väl för att skapa jämställdhet eller stötta grundregeln för gifta: att tillgångar som makarna byggt upp under äktenskapet ska delas lika vid en skilsmässa.
Inkomstpensionen, som står för lejonparten av pensionen, är inte en del av bodelningen. Ett annat praktiskt hinder är problemet med att hitta en ny bostad, vilket också drabbar den ekonomiskt svagare hårdare. Var femte kvinna säger att de inte kunnat lämna sin relation på grund av sin boendesituation. En kvinna med medianlön kan idag inte få lån för att köpa en trerumslägenhet i någon av landets 25 största kommuner.
För att skapa bättre förutsättningar och villkor för skilda och separerade behöver samhälle och företag gemensamt agera. Endbright har följande tre uppmaningar:. Det behövs kunskap kring hur skilsmässa och separation påverkar såväl individers hälsa som samhället i stort.
Endbrightrapporten 2022
Regeringen behöver därför agera på flera fronter. Strategin visar regeringens långsiktiga inriktning för arbetsmiljöpolitiken, och har fyra delmål:. Därtill behöver regeringen ta initiativ till fler forskningsprojekt kring skilsmässa och separation, exempelvis inom områden som. Regeringen behöver också ge direktiv till myndigheter som Försäkringskassan och SCB att i högre utsträckning samla in och analysera data kring skilsmässa och separation och dess effekter.
Arbetsmiljöverket bör även själva i sin återrapportering och redovisning av insatser lyfta fler frågor som berör skilsmässa eller separation. De bör även lyfta frågan mer aktivt i de samrådsformer man har med arbetsmarknadens olika parter. Arbetsmiljöverket behöver också på sikt bistå med kunskapsinsatser, såsom vägledning inom psykosociala arbets- och miljöfrågor med utgångspunkt i systematiskt arbetsmiljöarbete.
Kakor på scb.se
Försäkringskassan behöver stärka sin kommunikation till arbetsgivare och arbetstagare, exempelvis genom att tydliggöra användande av rehabiliteringsstöd för psykisk ohälsa i samband med separation eller skilsmässa. Aktörer som Svensk Näringsliv och TCO bör svara för att genom sina förslag på åtgärder och reformer inkludera större fokus på skilsmässa och separation inom arbetsmiljö och ESG-agendan, för att säkra den sociala hållbarheten på arbetsplatser och minska omkostnader.
Det ligger i dessa parters uppdrag att driva på politiker och andra beslutsfattare och att påverka samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet där skilsmässa och separation är en allt tydligare del i påverkan på just arbetslivet. Detta uttalande har jag mött många gånger i sammanhang där jag och Endbright lyfter frågan kring hur arbetslivet påverkas av skilsmässa eller separation.