Vem bodde på torpet nöden
Om gården finns kvar idag är det enkelt att använda en karttjänst som Google Maps för att lokalisera den. Sedan är det bara att ta reda på vem som bor där nu genom till exempel eller Om gården eller torpet inte finns kvar så är torpinventeringar en lysande källa för att hitta rätt plats. Från talet. To learn more, view our Privacy Policy.
Bäckafälle – torpet som försvann
To browse Academia. Nordisk Judaistik Scandinavian Jewish Studies, An era of value change: the long s in Europe, Journal of Agricultural Science and Technology, Log in with Facebook Log in with Google. Remember me on this computer. Enter the email address you signed up with and we'll email you a reset link. Need an account? Click here to sign up. Arrenden av stadsjord. Exempel från talets Uppsala och Lund Annika Björklund.
Related papers Judarna och stadsbranden : Judisk invandring och integration i det sena talets Sverige Per Hammarström. Historia i Linköping Jan Sundin. Särskild arkeologisk undersökning. Arkeologisk förundersökning Kalmar gamla stad. Vetenskaplig och pedagogisk potential och åtgärdsförslag.
Konsumtion och industrialisering i Sverige : ett ekonomisk-historiskt forskningsprogram Lars Magnusson. Teoretisk diskussion och praktisk tillämpning inom den svenska sinnesslövården under talets första hälft Thomas Barow. Kommunsammanläggningarna Hur blev de politiskt möjliga? Jörgen Ödalen. Alexandra Borg: En vildmark av sten. Stockholm i litteraturen — Eva Löfgren. Bebyggelsespår från stormaktstid i S:t Persgatan.
S:t Persgatan 96, kvarteret Diket, Norrköpings stad och kommun, Östergötland hanna menander. Arrenden av stadsjord Exempel från talets Uppsala och Lund annika björklund Inledning och syfte Arrenden av jord och gårdar har länge varit ett vanligt förekommande sätt att bruka jord och jordegendomar på. Ur ett brukarperspektiv innebär arrende en möjlighet att bruka jord utan att äga jorden. Ur ett ägareperspektiv leder utarrendering av jord till möjligheter att hålla jorden hävdad och brukad och samtidigt få del av avkastningen i form av grödor eller pengar utan egen arbetsinsats.
På detta sätt har arrendet historiskt varit ett betydelsefullt verktyg för att skapa ekonomisk och social flexibilitet i samhället. Storskaliga stadsarrenden av jordbruksmark avvecklades under slutet av talet och början av talet, men arrenden av mindre jordlotter i staden lever delvis fortfarande kvar, om än i en annan form, som kommunala kolonilotter. Den här uppsatsen undersöker arrenden av åkerjord i de svenska städerna.
Fram till slutet av talet användes stadsjordarna som relativt storskaliga jordbruksmarker, framför allt för spannmålsodling. Med början under senare delen av talet, och i ännu högre grad under talet har stadsjordarna istället använts som mark för exploatering i samband med städernas bebyggelseexpansion. Detta illustreras genom exempel från Lund och Uppsala. Fokus ligger på hur arrendefrågorna löstes på lokal nivå.
De lite mer övergripande frågorna kring hur rätten till donationsjordarna reglerades av kronan och kronans roll i arrendena kommer också att diskuteras. En central frågeställning berör hur brukningsrätten till stadsjorden reglerades på lokal nivå i enskilda städer och om och i så fall hur principerna för arrende förändrades över tid. Bakgrund Svenska städer grundade före hade stadsjordar. Dessa landområden bestod av åkermarker, ängsmarker, betesmarker och skogsområden, som juridiskt sett tillhörde städerna och därför löd under stadslag.
Arrenden av stadsjord. Exempel från 1800-talets Uppsala och Lund
Förekomsten av stadsjordar och därtill relaterat stadsjordbruk innebär att städer fram till talets senare hälft var lantliga, med omfattande inslag av jordbruk och jordbruksrelaterade verksamheter. Därigenom var förindustriella städer på många sätt annorlunda vad gäller stadsbefolkningens ekonomiska försörjningsinriktning och i fråga om livsmedelsförsörjningen, jämfört med industristaden som för Sveriges del började växa fram omkring mitten av talet.
Redan under medeltid donerade kronan landområden till städerna och under slutet arrende Arrende, Annika Björklund. Även de många städer som grundades mellan och fick markdonationer från kronan.