Hur påverkar biodiesel miljön
Kort om drivmedel. När ett drivmedels klimatpåverkan uppskattas räknas tillskotten från hela livscykeln, som bidrag från odling av biomassa, transporter, processer och slutligen användning. Därför påverkar alla drivmedel klimatet på något sätt. Bensin och diesel är fossila drivmedel och är mineralbaserade. Biobränslen kallas de. Vad är biobränslen och vad används de till? Vilka för- och nackdelar finns för en ökad användning av biobränslen och vad tycker egentligen Naturskyddsföreningen?
Här hittar du svar på dessa frågor och fler. Vi kan fortfarande bromsa klimatförändringarna! Biobränslen är ett samlingsnamn för bränslen som är tillverkade av organiska råvaror. Det handlar främst om växter, växtdelar, matavfall, restprodukter från skogsindustri, slakteriavfall samt slam från vattenreningsverk. Biobränslen förekommer i gasform som biogas, i fast form som ved eller pellets samt flytande som biodiesel och etanol.
Biobränslen har en rad olika användningsområden och står för över en tredjedel av den årliga energianvändningen i Sverige. Främst är det inom industrin, särskilt skogsindustrin, och el- och fjärrvärmeproduktionen som biobränsle används. Respektive sektor står för ungefär 40 procent vardera av den totala konsumtionen. Därutöver används biodrivmedel i transporter, vilket i dag utgör 12 procent av biobränslet i Sverige.
Vad är biobränslen?
Det är framförallt i transportsektorn användningen ökar. Bioenergi är all energi som har sitt ursprung i nutida biologiska processer, främst växtriket. Biobränslen hänvisar, däremot, till bioenergi som är i en sådan form fast, gas- eller vätskeform att det kan förbrännas för att tillfredsställa ett energibehov. De fossila bränslena behöver fasas ut omgående för att begränsa klimatförändringarna till 1,5 grader i enlighet med Parisavtalet.
Samhället behöver framför allt en omställning till ett mer effektivt transportsystem. I den snabba omställningen är biobränslen en nödvändig dellösning. Dessutom finns det redan tillgängliga resurser i form av avfall och restprodukter som är lämpliga att använda för energiändamål. Men för att biobränslen ska minska utsläppen av växthusgaser måste lagstiftningen göra tydlig skillnad på bättre och sämre biobränslen — vilket den i dagsläget inte gör.
I dag används exempelvis stora mängder råvaror från palmolja till biobränsle. För att biobränslen ska kunna bidra till klimatomställningen krävs att såväl produktion av som stöd till produktion av biobränslen med hög klimatpåverkan fasas ut. Produktionen av biobränsleråvara får inte heller, stå i konflikt med bevarandet av biologisk mångfald eller mänskliga rättigheter. Klimateffekten av olika slags biobränslen varierar.
Därför behöver man undersöka effekten av olika slags biobränslen vart fall för sig. Biobränslen som producerats av exempelvis jordbruksrester, stallgödsel eller vissa av skogsindustrins restflöden sågspån eller svartlut från pappers- och massabruk och ersätter fossila bränslen är enligt många studier bättre för klimatet än fossila bränslen. Vid avverkning i svenska skogar lämnas i dag stora mängder grenar, ris och toppar förkortas GROT som i större utsträckning skulle kunna användas till biobränsle om de effektivt kan ersätta fossila bränslen.
Biogas och miljön
En viss mängd GROT behöver lämnas i skogen för att trygga näringstillförsel och annan miljöhänsyn, men det finns betydande volymer att hämta som annars skulle förmultna relativt snabbt. Att däremot göra biobränsle av exempelvis stubbar eller grovt virke vilket endast sker i begränsad utsträckning i Sverige i dag är inte önskvärt. Det avverkade grova virket ska i första hand användas till långlivade produkter till exempel bygga hus i trä och stubbar är viktiga för den biologiska mångfalden i skogen.
Skillnaden mellan att elda upp en stubbe eller att låta den vara kvar i skogen är ur ett klimatperspektiv stor. I första fallet släpps koldioxiden ut direkt och i det andra tar det flera decennier eller århundraden innan stubben har blivit till koldioxid. Dagens skogsbruksmetoder orsakar stora förluster av biologisk mångfald och måste därför ställas om. Men även i ett hållbart skogsbruk där kalhyggen inte dominerar finns det utrymme att plocka ut restprodukter för energiändamål, så länge det inte hotar den biologiska mångfalden.
Ja, det gör det. Den totala användningen av bioenergi i Sverige i dag uppgår till drygt TWh. Av dessa är drygt 17 TWh biodrivmedel det vill säga biodiesel, bioetanol, biogas med fler , varav en stor del är importerad och baserad på palmolja eller PFAD en biprodukt från palmolja. Dessa biodrivmedel har en mycket dålig klimatprestanda, ibland till och med sämre än fossila bränslen. PFAD är ett särskilt tydligt exempel på en sämre råvara till biobränslen.
Den bidrar liksom övrig palmolje-produktion till skövling av värdefull tropisk skog, fördrivning av urfolk samt till ökade utsläpp av växthusgaser. Här kan du läsa mer om palmolja. Det finns också flera andra biodrivmedel som baseras på råvaror från en ohållbar markanvändning eller råvaror med en hög klimatpåverkan, som inte bör användas. Ett exempel är biodrivmedel baserat på soja. Det är viktigt att lagstiftningen sätter stopp för dessa.
Efterfrågan på biobränsle uppskattas fortsätta öka.