Yttrehud i växter
Fytohormoner eller växthormoner är alla naturliga hormoner som tillverkas i växter, och som har till funktion att reglera plantans grobarhet och rotning, tillväxt, utseende, livscykel, ämnesomsättning, fortplantning (blommor, ståndare, fruktämne), nedbrytning med mera. Växtriket Plantae är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken. Studiet av växtriket kallas botanik. De gröna växterna indelas i divisioner och kan enkelt indelas i grönalger , mossor och kärlväxter.
Kärlväxterna är antingen kärlkryptogamer eller fröväxter. Fröväxterna delas i sin tur upp i gymnospermer och angiospermer.
Ormbunksväxter – Wikipedia
Växter, liksom alger är i allmänhet fotoautotrofa organismer, det vill säga organismer som själva med hjälp av solljus genom fotosyntes bildar sin föda från oorganiska ämnen, men det finns också parasitiska växter som tallört , halvparasitiska växter som mistel och köttätande växter , som venus flugfälla och sileshår. Aristoteles delade in alla levande väsen i växter, som inte rör sig eller har sinnesorgan, och djur.
Den äldsta bevarade teckningen av en växt återfinns i Johnson-papyrusen. I Linnés system delades organismerna in i Vegetabilia senare Plantae och Animalia. Senare blev det mer uppenbart att ytterligare indelning behövdes, vilket resulterade i att svampar och alger flyttades ut ur riket växter. På senare tid har i ökad utsträckning framförallt grönalger återförts till växtriket.
Växternas och vissa algers fotosyntes ändrade för länge sedan sammansättningen av jordens atmosfär , så att den nu innehåller en stor andel syre som djuren och andra organismer är beroende av. Alla växter använder sig av fotosyntes för att få tillgång till den energi och det kol de behöver. Den sker i kloroplasterna , en grön organell i växtcellen, där växten omvandlar solljus, koldioxid och vatten till druvsocker och syrgas.
Historiskt har växter varit centrala för alla människors hälsa och välmående, men inte bara som näringsintag, utan också som mediciner och som en del i kultur och religion [ 2 ].
Ordlista med trädgårdstermer
Som föda används växter direkt i form av exempelvis spannmål , frukt och grönsaker , men även indirekt, eftersom växter är grunden i nästan samtliga näringskedjor. Näringen i växterna frigörs när druvsockret bryts ned till energi till exempel i människokroppen. Tillsammans med syrgasen vi andas in blir restprodukten koldioxid och vatten. Det kallas för cellandning. Växter är en viktig råvarukälla. Träd ger byggnadsmaterial och pappersmassa.
Många textilier produceras av växter, såsom bomull. Många läkemedel har eller har haft växter som verksamma ämnen. Se även jordbruk och skogsbruk. Namnet Plantae kan ha olika innebörd. Gemensamt för dem alla är att bryofyter mossor och tracheofyter kärlväxter alltid ingår. I den snävaste definitionen, Plantae sensu strictissimo , ingår endast dessa två grupper: bryofyter och kärlväxter. Det är de växter som har skyddade förökningsorgan, multicellulär sporofyt samt bildar embryon.
Således kallas de också för embryofyter Embryophyta. På svenska säger man ibland "landväxter". I en bredare definition, Plantae sensu stricto , räknas embryofyterna ihop med grönalgerna. Dessa båda grupper har klorofyll a och b samt lagrar näring som stärkelse. Även gott om molekylärbiologiska data visar att embryofyterna har uppstått från grönalgerna. En ännu vidare definition är att även räkna rödalger och glaukofyter till växtriket; vissa molekylärbiologiska data stödjer detta.
Längre tillbaka kallades allt som inte var djur för växter Vegetabilia , Plantae. Sålunda räknades även svampar och samtliga alger i växtriket. Det man i vardagligt tal menar med växter är oftast mångcelliga, landlevande växter. De omfattar kärlväxterna som har blad , stammar eller stjälkar och rötter. Även mossor har liksom kärlväxterna celler med cellväggar av cellulosa och de flesta får sin energi via fotosyntes.
Det finns omkring växtarter som inte är fotosyntetiska utan parasiterar på fotosyntetiska växter. Växterna skiljer sig från grönalger , som de utvecklades från, genom att ha specialiserade fortplantningsorgan som skyddas av vävnader som inte i sig deltar i fortplantningen. Mossorna uppstod under paleozoikum. De kan bara överleva i fuktiga miljöer eftersom de saknar kärlsträngar som transporterar vatten inuti växten.
Kärlväxterna uppstod under silur och under devon hade de utvecklats till en mängd arter och spridits till många olika miljöer. Detta berodde bland annat på att kärlväxter inte har mossornas begränsningar, utan exempelvis har kärlsträngar som transporterar vatten genom hela växten.