Hur håller ekologiska bönder
Möt tre eldsjälar som vill värna om naturen genom att leva som ekologiska lantbrukare. Sveriges Natur reste till Västerbotten, Stockholms skärgård och Västra Götaland. Om man vill producera samma mängd och typ av livsmedel i framtiden som vi konsumerar idag med dagens ekologiska lantbruk kommer det behövas större arealer jordbruksmark eftersom skördarna i genomsnitt är lägre. Det är dock viktigt att påpeka att kunskapen är mycket begränsad om hur avkastningen i många utvecklingsländer skulle påverkas av en övergång till ekologiska produktionsmetoder.
Samtidigt är inte västvärldens intensiva jordbrukssystem och resurskrävande konsumtionsmönster hållbara för att långsiktigt försörja en växande befolkning. Ekologiskt lantbruk är ett av flera alternativ för att nå mer hållbara lantbrukssystem. Det finns idag inte tillräckligt med uppodlad åkermark globalt för att producera samma typ och mängd av mat som vi gör idag med endast ekologisk produktion. Läs mer: Klimatpåverkan är ungefär lika stor från ekologisk som från konventionell mat Att förse jordens växande befolkning med mat från dagens konventionella jordbruk enligt rådande konsumtionstrender och med dagens nivåer av matsvinn är inte heller ett hållbart alternativ.
Dagens livsmedelssystem orsakar stor miljöpåverkan. Både jordbruksmetoder och kostmönster behöver förändras och svinnet minska för att vi ska kunna förse jordens växande befolkning med mat på ett hållbart sätt [Ref 1]. Vi behöver skapa ett lantbruk som är tillräckligt högavkastande för att förse jordens befolkning med hälsosam mat, samtidigt som miljöpåverkan minimeras. Utmaningarna ser olika ut i olika delar av världen.
I många låginkomstländer där skördarna är mycket låga behöver skördarna öka genom mer hållbara produktionsmetoder och tillförsel av mer växtnäringsämnen genom förbättrade kretslopp och ibland genom nytillförsel utifrån. I rika länder där skördarna redan är höga behöver jordbruket bli mer hållbart med minskat beroende av energikrävande insatsvaror som innebär risker för hälsa och miljö samt minska förlusterna av näringsämnen.
FAO [Ref 2] konstaterar att skördarna kan behöva minska något i västvärlden för att åstadkomma en mer hållbar produktion. Ekologisk produktion är exempel på ett produktionssystem som kan vara ett av flera alternativ för att nå målsättningarna [Ref 3]. Dock måste även det ekologiska lantbruket förbättras och till exempel utveckla motståndskraftiga odlingssystem samt skonsamma och biologiska metoder för att motverka angrepp av skadegörare.
Ekologisk matproduktion
En långsiktigt hållbar växtnäringsförsörjning är också en utmaning, som bland annat handlar om att förbättra kretsloppet av växtnäring i hela livsmedelssystemet, inte minst att kunna återföra växtnäring från avloppssystemen på ett säkert sätt. Det är dock inte tillåtet idag enligt EU:s regelverk för ekologisk produktion [Ref 4]. En utmaning är också att integrera mer kvävefixerande växter i odlingssystemen, vilket är speciellt viktigt om djurhållningens andel av ekoproduktionen minskar och därmed tillgången på stallgödsel.
Scenarier är framtidsspaningar som kan användas för att studera hur olika sätt att producera livsmedel påverkar till exempel markanvändning, utsläpp av växthusgaser, användning av bekämpningsmedel med mera. I en sådan scenarioanalys undersökte forskarna effekterna av en hundraprocentig omläggning till ekologisk produktion globalt. Studien visade att om inga förändringar av kosten görs skulle behovet av åkermark öka med mellan 16 och 33 procent, beroende av hur stor skördeskillnad mellan ekologisk och konventionell odling man räknar med, 8 eller 25 procent [Ref 5].
Forskarna studerade även hur behovet av mark förändrades av minskat svinn det vill säga mat som kastas eller förfars i livsmedelskedjan och i hemmen och till foder minskad användning av spannmål och andra grödor, som lämpar sig för direkt humankonsumtion. Man fann då att med exempelvis en minskning av svinnet med 25 procent och en minskning av utfordring med livsmedelsgrödor med 50 procent vilket kraftigt skulle minska köttproduktionen så kan all mark ställas om till ekologisk produktion utan att mer mark behövs, under antagandet att klimatförändringarna inte genomsnittligt ger mindre skördar.
Omläggning till ekologisk produktion minskade det totala överskottet av kväve i lantbruket det kväve som inte byggs in i livsmedel utan riskerar att förloras till miljön — dock uppstod ett underskott av kväve i jordbruket vid mer än 80 procent av marken i ekologisk produktion, vilket återigen pekar på att kväveförsörjningen i det ekologiska lantbruket är en kritisk faktor vid en omfattande omläggning till ekologisk produktion [Ref 5].
Det blir extra viktigt att recirkulera näringen från samhället, det vill säga från matavfall, rester från livsmedelsindustrin och avloppsprodukter. Användningen av bekämpningsmedel minskade drastiskt vid omläggningen medan utsläppen av växthusgaser låg på ungefär samma nivå som i referensscenariet där man utgick från de produktionssystem vi har idag. I en annan studie studerades en hundraprocentig omläggning till ekologisk produktion i Norden [Ref 6] [Ref 7].
Förutom omläggning till ekologisk produktion begränsades djurhållningen till foderresurser som inte människor äter, till exempel gräs och restprodukter från livsmedelsindustrin såsom vetekli, rapskaka och melass. Man utgick ifrån att producera en hälsosam kost till så många människor som möjligt. Man fann att det gick att producera mat till 37 miljoner människor i Norden. Det är betydligt fler än den nuvarande nordiska befolkningen 26 miljoner och dessutom importeras idag också mycket mat.
Det innebär dock en betydligt lägre köttkonsumtion. Även i detta scenario var försörjningen med kväve en svårighet vid denna totala omläggning till ekologisk produktion. Det finns alltså många olika aspekter att ta hänsyn till i livsmedelsystemet.
Det här gör bönderna för miljön och klimatet
Hur långt marken räcker beror på hur höga skördarna är, men också i stor utsträckning på hur mycket kött och andra animaliska produkter som produceras. Detta kan illustreras med ett enkelt exempel. De ekologiska spannmålsskördarna globalt är cirka 75 procent av de konventionella. För att producera 1 kg ekologiskt spannmål behövs således cirka 25 procent mer mark än för att producera 1 kg konventionellt spannmål.
Jämför man istället markåtgång för köttproduktion jämfört med vegetabilieproduktion globalt går det åt cirka 3 kg mänskligt ätbart foder spannmål och baljväxter per kg producerat kött. Så för att producera ett kg kött istället för ett kg spannmål och baljväxter blir markanvändningen procent större. Genom att minska animalieproduktionen, speciellt den i vilken djuren äter sådant som vi människor kan äta direkt, så får vi mer plats att bedriva ett jordbruk med större miljöhänsyn och med mindre energikrävande insatsvaror som innebär risker för hälsa och miljö.
Att minska på svinnet är en annan viktig åtgärd för att minska på behovet av ytterligare jordbruksmark. Idag produceras tillräckligt med mat för att med god marginal föda världens befolkning [Ref 2].