Nötdjur utan horn
Vad kallas ko utan horn? Djur som inte utvecklar horn kallas för kulliga. Horn är inte önskvärt i produktionen av vare sig mjölkkor eller köttdjur, därför avhornas ofta kalvar. Läs mer. Du kan också fråga var oxarna? En oxe är en kastrerad hane av nötkreatur som är 3 år eller äldre. Innan dess benämns den stut. För att dina nötkreatur ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, utfodring, stallmiljö, bete och avel. Om du bygger om eller bygger nya stallbyggnader kan du behöva ansöka om förprövning hos länsstyrelsen.
Du som har många djur kan även behöva söka miljötillstånd. Har du ekologiska nötkreatur eller funderar på att ställa om till ekologisk djurhållning? Då ska du även följa EU:s regler för ekologisk produktion. Du ska behandla dina nötkreatur väl och skydda dem mot onödigt lidande och sjukdomar. Du ska hålla och sköta dem i en god miljö och på ett sätt som främjar deras välfärd och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.
Om ett nötkreatur blir sjukt eller skadat ska du snarast se till att djuret får nödvändig vård. Om det behövs ska du tillkalla veterinär. Förvara föremål och ämnen som kan skada dina nötkreatur så att de inte kommer åt dem. Du ska hålla dina nötkreatur tillfredställande rena. Inspektera deras klövar regelbundet och verka dem när det behövs. Om du har ett stall med lösgående mjölkkor bör du kunna ordna ett fotbad åt dem om det behövs.
Nötkreatur är flocklevande djur. Därför ska du se till att de får sitt behov av social kontakt uppfyllt. Det gör du genom att se till att dina nötkreatur kan se och beröra andra nötkreatur. Om du har rekryteringsdjur bör du vänja dem vid det system som du ska ha dem i som vuxna. Du ska i normalfallet se till dina nötkreatur minst 1 gång per dag och du ska hålla dem så att det är lätt att se till dem.
Nyfödda, sjuka eller skadade djur och djur som beter sig onormalt ska du se till oftare.
Vad kallas ko utan horn?
Högdräktiga kor och kvigor ska du också se till oftare, särskilt vid tiden kring kalvning. Kalvar som hålls inomhus ska du se till minst 2 gånger per dag. Du får inte styra dina nötkreaturs beteende med utrustning eller anordningar som ger dem elektriska stötar. Undantaget från detta är elstängsel utomhus och elavvisare på fodervagnar. Annan liknande utrustning får inte användas eller finnas monterad i ditt stall.
Skötsel och stallmiljö för nötkreatur
Du får inte hålla dina nötkreatur uppbundna på ett sätt som är plågsamt för dem. Uppbundna djur ska ha tillräckligt skydd mot väder och vind. Djuren ska kunna röra sig på ett naturligt sätt och kunna vila ordentligt. Du får inte begränsa djurens rörelsefrihet genom att fästa föremål vid dem som kan hindra dem, och du får inte binda samman djuret med ett annat djur. Du får inte heller begränsa rörelsefriheten genom att du binder ihop delar av djurets kropp, om det inte sker i behandlingssyfte där djuret annars riskerar att skadas eller utsättas för lidande.
Om olika delar av djurets kropp binds ihop får det inte begränsa djurets rörelsefrihet mer än vad som är nödvändigt för behandlingen. Det får inte heller vara plågsamt för djuret. Kor får hållas uppbundna, men om du bygger ett nytt stall ska du bygga stallet så att dina nötkreatur hålls i lösdrift. Alla tjurar och stutar som är äldre än 6 månader ska hållas i lösdrift, och kalvar får inte hållas bundna. Kravet på lösdrift innebär att djuren hela tiden ska hållas lösgående i det system de hålls i.
Att de ska hållas i lösdrift innebär dock inte att det är förbjudet att under en kort stund binda upp ett djur tillfälligt om det behövs. Till exempel kan man behöva binda upp ett djur när det ska klippas eller på annat sätt ska hanteras för vård eller behandling. Du ska göra rent och gödsla ut stallet minst 1 gång varje dag om du inte har ett system för djurhållningen som är uppbyggt för andra rutiner och som ger god hygien.
Du ska rengöra stallet noggrant minst 1 gång varje år. Om du har omgångsuppfödning ska du rengöra stallet eller stallavdelningen noggrant innan du sätter in en ny omgång djur. Om något av dina nötkreatur behöver genomgå ett operativt ingrepp ska det göras av djurhälsopersonal. När det gäller nötkreatur är det oftast en veterinär. Djurhälsopersonal ska även utföra andra behandlingar för att lindra eller bota sjukdom om behandlingen kan orsaka djuret lidande.
Huvudregeln är att ett operativt ingrepp bara får göras om det är nödvändigt av veterinärmedicinska skäl, men det finns undantag.