Läraren den enskilt viktigaste faktorn

Läraren den enskilt viktigaste faktorn - Vad karaktäriserar vad en bra lärare gör? - viktigt att förklara varför de dimensioner är viktiga. Kommittédirektiv Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna Kommittédirektiv Till innehåll på sidan. Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna Kommittédirektiv Kommittédirektiv Kommittédirektiv är riktlinjer för de utredningar, eller kommittéer, som regeringen tillsätter.

Utredaren ska bl. Uppdraget ska redovisas senast den 29 november Vissa uttryck som används i dessa direktiv Med lärarutbildning avses i direktiven utbildningsprogram som påbörjas på grundnivå, vänder sig till nybörjare och leder till grundlärarexamen, ämneslärarexamen eller yrkeslärarexamen. Med lärare avses personer som har avlagt någon av dessa examina. När en viss utbildning, examen eller lärarkategori avses, anges detta särskilt.

Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna

I direktiven används universitet och högskolor eller lärosäten för att beteckna såväl statliga universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen som enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina enligt lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. När endast statliga universitet och högskolor eller endast enskilda utbildningsanordnare avses, anges detta särskilt. Uppdraget att föreslå hur antagningskraven till lärar- och förskollärarutbildningarna kan höjas Bestämmelser om behörighet och urval till högskoleutbildning vid universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap finns huvudsakligen i högskolelagen och högskoleförordningen Enskilda utbildningsanordnare omfattas inte av lagen och förordningen och kan själva bestämma om regler för tillträde till utbildning.

För att bli antagen till en lärar- eller förskollärarutbildning krävs att den sökande har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som är föreskriven för utbildningen i fråga. De krav som ställs på särskild behörighet ska vara helt avgörande för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Om det finns särskilda skäl, får en högskola besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor.

En högskola ska göra undantag om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. Sedan höstterminen finns det enligt högskoleförordningen en möjlighet för statliga universitet och högskolor att ställa krav på lämplighet för särskild behörighet till utbildningsprogram som påbörjas på grundnivå och som leder till förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarexamen.

Den viktigaste faktorn för att lyckas i skolan – skolloggen studiens tillkomst var att utbildningsdepartementet förstått att läraren är den enskilt viktigaste faktorn till att och vad barn lär sig.

Alla elevers inflytande över sitt eget lärande - Skolverket den enskilt viktigaste faktorn för resultat är gott ledarskap på samtliga nivåer, från politiken till skolledarna vidare till lärarna (Knape ).

RELATIONELLA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE - DiVA Läraren ska därför sträva efter en strukturerad undervisning som förmår att engagera och motivera eleverna.

Lärarresurser – att verka för likvärdighet i utbildningen Det finns idag starkt stöd i den pedagogiska forskningen för uttalandet att läraren är den enskilt viktigaste faktorn i ett skolsystem.

Lärosätena kan därmed själva besluta om det ska ställas krav på att sökanden är lämplig för utbildningen. Kraven ska gälla utöver de andra krav på särskild behörighet som ställs för tillträde till utbildningen och avse den sökandes förmåga att tillgodogöra sig de utbildningsmoment som har en direkt anknytning till den kommande yrkesutövningen. Inget statligt lärosäte använder i dag möjligheten att ställa krav på lämplighet.

Till utbildning som leder till yrkeslärarexamen och till de kortare utbildningsvägarna till en lärarexamen såsom kompletterande pedagogisk utbildning, är det i dag inte möjligt för statliga lärosäten att ställa krav på lämplighet. Detta har motiverats med att då en person som söker till en sådan lärarutbildning är äldre och redan har studerat eller arbetat och därmed fått tillfälle att utforska sitt intresse av ämnet och sin motivation att studera till lärare.

Stiftelsen Högskolan i Jönköping, som är en enskild utbildningsanordnare, har ställt krav på lämplighet och genomfört lämplighetsprov för behörighet till ämneslärarutbildning. Om inte alla behöriga sökande kan erbjudas plats på önskad utbildning sker ett urval. För utbildningar på grundnivå som vänder sig till nybörjare är urvalsgrunderna betyg, resultat från högskoleprovet och av högskolan bestämda urvalsgrunder.

Urvalets syfte är att rangordna behöriga sökande utifrån meriter, så att en sökande som har bättre meriter inom en urvalsgrund antas före en som har sämre meriter inom samma urvalsgrund. Många av de som antas till en lärarutbildning fullföljer inte sina studier. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, pekar på att det är mer troligt att studenter med låga betyg från gymnasieskolan hoppar av högskoleutbildningen än att studenter med höga betyg gör det.

Detta mönster är särskilt tydligt på bland annat grundlärar- och ämneslärarutbildningarna Lärarstudenternas gymnasiebetyg, avhopp och studieprestation, UKÄ, Betygen från gymnasieskolan har också ett starkt samband med studenternas studieprestationer. Studenterna med de högsta gymnasiebetygen klarar studierna väl Tidiga avhopp från högskolan, analyser av genomströmning på de tio största yrkesexamensprogrammen, UKÄ, Rapport UKÄ konstaterar att gruppen lärarstudenter kännetecknas av en stor spridning i betygen de har från gymnasieskolan.

Detta gäller särskilt studenterna på ämneslärarutbildningen.

Ledaren i läraren

Enligt en rapport från Universitets- och högskolerådet, UHR, finns det flera olika anledningar till att studenter på ämneslärarutbildningen inte slutför sin utbildning. Vanligt förekommande anledningar är svårigheter med det akademiska skrivandet, för låg motivation eller en upplevelse av utbildningen som för svår eller för lätt Kan ett antagningsprov minska avhoppen på ämneslärarutbildningen? UHR, Högre krav för bättre förberedda studenter och bättre resursutnyttjande För att den svenska skolan ska hålla hög kvalitet är det avgörande att de personer som antas till lärar- och förskollärarutbildningar har goda förutsättningar, i form av förkunskaper och förmågor, att genomföra utbildningen och bli skickliga lärare och förskollärare.

Det finns därför anledning att höja de krav som ställs för tillträde till utbildningarna, i synnerhet till ämneslärarutbildningen då genomströmningen i denna utbildning är mycket låg. Höjda krav för tillträde bedöms i förlängningen också kunna bidra till att höja utbildningarnas, liksom yrkenas, status och attraktivitet. Frågan om höjda antagningskrav har varit aktuell under flera år. UHR har till exempel analyserat krav på en mer avancerad kurs respektive krav på betyg C i undervisningsämnena för särskild behörighet till ämneslärarutbildningen Regeringsuppdrag, Utreda en modell med högre krav för särskild behörighet, och Regeringsuppdrag, Uppdrag att utreda krav på betyg C i undervisningsämnena som särskild behörighet till ämneslärarutbildningen, Sedan UHR redovisade sina uppdrag har det skett regeländringar som påverkar genomförda analyser och slutsatser.

Bland annat har betygssystemet i den gymnasiala utbildningen ändrats.