Hajar ekosystem

Precis som andra så kallade toppredatorer står hajar för väldigt viktiga insatser i världens ekosystemen. Ny forskning visar även att tigerhajar och andra stora hajar har betydelse för klimatet. Hajar är en av tre grupper broskfiskar , med [ 1 ] kända arter. De lever i huvudsak i havet men ett fåtal arter har perioder i sötvatten. Typiskt för hajar är att de saknar simblåsa men istället har andra lösningar på flytkraft.

Hajar viktiga för klimat och biologisk mångfald

Bland annat har de en stor oljefylld lever och ett lätt skelett i form av brosk. Trots detta sjunker de flesta hajar om de slutar simma, och hajar som lever där vattendjupet är stort simmar därför hela tiden. Vissa hajarter är också tvungna att konstant simma för att kunna andas; dessa kallas för obligata ramventilerare. Drygt hajarter är helt bottenlevande medan drygt arter lever både på botten och i det öppna vattnet och endast 25 arter lever enbart i öppet vatten.

Hajar har 5—7 gälspringor och en stor stjärtfena och en eller två ryggfenor. Alla hajarter har inre befruktning, en del föder utvecklade ungar medan andra lägger ägg. Mest känd är kanske vithajen , som i sällsynta fall har attackerat människor. Andra kända arter är tigerhaj , tjurhaj , flera arter hammarhaj och gråhaj. Vetenskapligt sett är citronhajen den mest studerade. Nära av hajarterna blir inte större än 1 meter, drygt 50 arter blir mellan 1 och 1,5 meter, 50 av arterna blir 1,5—3 meter och 25 arter blir över 3 meter.

Världens största haj är valhajen där en vuxen individ normalt mäter mellan 6 och 10 meter.

Fakta om hajar Hajar har simmat i världens hav sedan tiden innan dinosaurer och de spelar en avgörande roll i att bevara havens livsviktiga ekosystem.

Hajar i sverige Hajfensfiske Antalet hajar längs svenska kusten har sjunkit dramatiskt sedan det industriella fisket tog fart i mitten på talet, och situationen ser likadan ut i resten av världen.

Är hajar däggdjur Hajar utgör en viktig del i marina ekosystem.

Tänder hos hajar och rockor är lyodonta , vilket innebär att de inte är fastgjutna i käkarnas brosk. Tänderna sitter istället förankrade i vävnaden som täcker käkbrosket. I vissa arter är tänderna hos juveniler och vuxna individer olika och hos många skiljer de sig till och med mellan könen.

Hajar avgörande för havens ekosystem

Hos de flesta hajar är det de två främsta raderna som är funktionella rader men vissa arter kan ha upp till åtta funktionella rader. De icke funktionella tänderna är ersättningständer som fortfarande växer. Hos de flesta hajar finns det totalt mellan 20 och 30 rader, och antalet varierar på varje rad mellan 1 och valhajen. Tandersättningshastigheten skiljer sig mellan arter och beror på ålder hos djuret, diet, säsongsvariationer och vattentemperatur.

De flesta hajar byter ut en par tänder i taget men hos vissa förloras hela rader åt gången. Citronhajens ungar byter ut tänderna i över- och underkäke var åttonde dag detta i fångenskap. Den längsta tiden för utbyte av tandrad som rapporterats är 5 veckor, detta gällande småfläckig rödhaj. Undersökningar Luer på juvenila sköterskehajar visar att ersättningshastigheten av tänder var mer än dubbelt så långsam på vintern jämfört med sommaren.

Tandstorleken ökar med hajens storlek Moss Detta innebär att ersättningshastigheten borde vara som högst när hajen är liten och växer snabbt. Det är alltså möjligt att uppskatta längden på hajen bara genom att titta på tänderna. Det kan dock vara stor variation på största tanden hos lika långa individer av samma art hos fossila hajar. Vissa tänder lämpar sig för att spetsa, greppa, knipsa och slita bytet i stycken.

Hos exempelvis sandtigerhajen och makohajen är tänderna spetsiga och sylformade, lämpliga för att spetsa fisk eller bläckfisk och hålla kvar födan. Andra tänder som hos exempelvis vithajen är triangulära, plåtlika och sågtandade och lämpar sig bäst att såga med. Dessa tänder är starka nog att slita loss köttstycken från djur större än de själva. Båda dessa typer av tänder kan finnas i samma haj, detta hos exempelvis några hajar inom släktet Carcharhinus och ordningen gråhajartade hajar Carharhiniformes.

Hundhajen har rader med långa avtrubbade tänder som används för att krossa blötdjur och kräftdjur. Tjurhuvudhajar och vissa hammarhajar har både spetsiga tänder och krosständer. Förutom tänder i munnen har hajar tänder över hela huden, vilka kallas plakoidfjäll eller hudtänder. De vanliga tänderna tros ha utvecklats från dessa plakoidfjäll. Hudtänder är strukturellt liknande vanliga tänder och har ett hårt yttre hölje av emalj , under detta lager finns dentin , nervceller och blodkärl.

Hos de flesta hajar bildar dessa plakoidfjäll ett komplett "överdrag" över kroppen. Huden hos vissa hajar är så grov att ett bytes hud kan skrapas av vid kontakt med hajen. Hajhud har torkats och använts som sandpapper; detta papper, som kallas "shagreen", används till att polera trä. Hajar har fler sinnen än människan. De har även ett sjätte sinne som ibland kallas för det elektriska sinnet.