Rättigheter 16 år
Den helserettslige alderen i Norge er 16 år. Når du har fylt 16 år, kan du selv gå til legen og prate om hva du vil – uten at noen andre får vite om det. Samtidig har foreldre et ansvar til du er 18 år, og kan gripe inn hvis de er alvorlig bekymret for helsen din. Barn och unga har mänskliga rättigheter som alla andra. Barn under arton år har dessutom särskilda rättigheter. Sedan år är barnkonventionen lag i Sverige.
Här kan du lära dig om dina rättigheter
Rättigheter för barn och unga. Institutets rapporter och rekommendationer. Aktuella processer, domar och beslut avseende barns rättigheter. Barnkonventionen fastställer specifika rättigheter för barn under 18 år. Den antogs av FN år och har ratificerats av nästan alla länder i världen.
Sverige ratificerade barnkonventionen utan reservationer , och sedan är den svensk lag. Barnkonventionen utgår från att barn är i behov av särskilt skydd och stöd. Fyra grundprinciper är särskilt viktiga för konventionens genomförande:. Barnkonventionen innehåller bestämmelser om statens respektive vårdnadshavares ansvar för barnets rättigheter. Konventionen innebär i praktiken att barn har rätt att såväl utvecklas och skyddas som att vara delaktiga i samhället.
Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Institutet lämnar årligen en rapport till regeringen om sina iakttagelser av utvecklingen inom området mänskliga rättigheter i Sverige under det senaste året. I årsrapporten berörs barns rättigheter på en rad olika sätt. Det finns ett behov av att förbättra möjligheten för barn och deras företrädare att utkräva sina rättigheter.
Viktiga åldersgränser för dig mellan 14 och 18 år
Den individuella klagorätten till granskningskommittéerna i FN är ett av flera viktiga instrument för att rättigheterna ska kunna utkrävas i praktiken. Sverige har ännu inte ratificerat det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagomålsmekanism, som gör det möjligt för enskilda att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté. Hittills har 50 stater anslutit sig till det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen.
Av EU-länderna har 17 av 27 länder anslutit sig, däribland Danmark och Finland. Barn och unga med funktionsnedsättning går i huvudsak i grundskola eller så kallad anpassad skola. Oavsett skolform får barn med funktionsnedsättning i lägre utsträckning än andra barn sin rätt till utbildning tillgodosedd. Forskning visar att kraven i grundskolans läroplan, särskilt vad avser exekutiva funktioner och förmågan att tillämpa komplexa kognitiva processer, är för högt ställda för många barn.
Ett annat hinder som elever med funktionsnedsättning möter i grundskolan är att de inte erbjuds tillräckliga stödinsatser för att ge dem tillgång till utbildning i samma omfattning och av samma kvalitet som andra elever. Ofullständiga betyg i grundskolan påverkar kraftigt den socioekonomiska situationen för personer på sikt och är en av de starkaste riskfaktorerna för framtida psykosociala problem. Många barn med intellektuell funktionsnedsättning går i anpassad skola.
Flera av dessa skolor brister i att ge eleverna de bästa förutsättningarna för kunskapsutveckling, och många lärare saknar rätt behörighet. Institutet uppmanade i sin alternativrapport till FN:s funktionsrättskommitté Sverige att göra en översyn av hur rätten till utbildning uppfylls för barn med funktionsnedsättning i anpassad skola, specialskolan och grundskolan. Kompletterande information till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning — Institutet för mänskliga rättigheter mrinstitutet.
Enligt barnkonventionens artikel 37 får barn endast berövas sin frihet om det är en sista utväg, och i så fall för kortast lämpliga tid. Barnet ska behandlas med respekt för människans inneboende värdighet, och på ett sätt som beaktar behoven hos personer av dess ålder. Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I Statens institutionsstyrelses SiS särskilda ungdomshem kan barn och unga tvångsvårdas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU eller för att verkställa påföljden särskild ungdomsvård efter att ha dömts för brott.
Under lång tid har upprepade granskningar visat på brister i hur SiS använder sig av olika tvångsåtgärder. Det handlar om så kallad avskiljning, där barnet eller den unge skiljs från både personal och andra intagna under en period av längst fyra timmar och vård i enskildhet, där barnet eller den unge för längre perioder hindras från att träffa andra intagna som vårdas i hemmet. Flickor, yngre barn och individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar drabbas i högre grad än andra av olika former av tvångsåtgärder under vistelsen på SiS.
Granskningar under senare år har visat att det förekommer att barn och unga hålls avskilda under längre perioder än vad som är tillåtet, och att åtgärder som fasthållning och nedläggning används utan stöd i lag. Barn och unga beskriver även att det förekommer att personal hotar med tvångsåtgärder och att tvångsåtgärder används som bestraffning. Det förekommer också att mycket unga barn placeras i ungdomshemmen: vid en inspektion noterade exempelvis JO att en nioåring som var placerad på en avdelning för 13—16 åringar vårdades i enskildhet, för att säkerställa barnets trygghet.
I februari lämnade FN:s barnrättskommitté rekommendationer till Sverige att förbjuda avskiljning av barn. Institutet noterar att det ännu saknas en strategi för att avskaffa användningen av ingripande åtgärder som begränsar barns och ungas frihet i den sociala ungdomsvården. I stället har utvecklingen gått mot att utöka användningen av de särskilda befogenheterna enligt LVU.