Snabbtåg kina
Vi hoppas att Kina blir ett av de länder som deltar i anbudsprocessen, sade Schwarzenegger. Men det finns även kritiker av den kinesiska satsningen på snabbtåg. En av dem är Zhao Jian, professor vid Jiaotong-universitetet i Peking, som menar att myndigheterna istället borde lägga större resurser på utbyggnaden av vanliga tåg för. X2 är littera för en drivenhet eller en typ av tågsätt se nedan som byggdes mellan och och som ägs av SJ.
X2 utgör den tekniska basen i SJ:s snabbtågskoncept X och gjorde detsamma tidigare i Linx koncept Linxtåg. Testerna påbörjades på talet. Den 4 september hade X2 trafikpremiär mellan Stockholm och Göteborg [ 3 ]. I Sverige modifierades under slutet av talet ett elektriskt motorvagnståg för lokaltrafik typ X1 och fick lutningsbar vagnkorg som vilade på en ny generation Asea-boggier med tryckluftsstyrd korglutning.
Något senare modifierades ett äldre 3-vagnars motorvagnståg typ X5 för höghastighetsprov. Det fick beteckningen X15 och utrustades med hydrauliskt styrd korglutning snabbare reaktion på styrsignal. Erfarenheter från X15 användes då X2 utvecklades. Mot slutet av provperioden med X15 kopplades en X2 prototypvagn kallad X in i tågsättet.
För tillverkningen utvecklades en för Sverige ny produktionsteknik för både svetsteknik och struktur i korgarna. Resultatet blev en vagnskorg som är styv men som också och har stor förmåga att absorbera kollisionsenergi samt kräver mindre underhåll då den drabbas av korrosion i mindre utsträckning. Tåget konstruerades och byggdes i Kalmar med en för Sverige ny, revolutionerande teknik där vagnskorgarna "karosserna" var byggda i korrugerat, rostfritt stål.
Resultatet blev en helt underhållsfri vagnskorg. Vidare frångicks buffertar , och all kraft distribuerades genom centralkoppel. Korglutningen, som endast är till för passagerarnas komfort, innebär att vagnskorgarna kan luta med — eller luta inåt i en kurva. Varje 5-vagnars tåg kostade cirka miljoner svenska kronor prisnivå , det vill säga cirka 26 miljoner kr per vagn motsv Rc-tåg cirka 9 mkr per vagn. Tåget konstruerades och byggdes till största delen i Kalmar men den elektriska drivutrustningen tillverkades och monterades i Västerås.
Tåget byggdes med en för Sverige ny teknik, där vagnskorgarna var byggda i korrugerad, rostfri plåt som till stora delar punktsvetsades samman. Vagnskorgar delvis byggda i rostfritt stål var i sig inte nytt Budd Company i USA började tillverka vagnar i rostfritt stål på talet, senare licensierat till Frankrike och Portugal. Det har också funnits rostfria vagnar i vissa andra länder, men då med en annan och äldre struktur, som inte var lika stark som X2.
X2 är främst avsedd för att trafikera gamla järnvägar i fjärrtågstrafik utan stora investeringar i infrastrukturen som t.
Inrikeståg i Kina
Ursprungligen bestod X2-tågen av sex eller sju delar som inte var avsedda att växlas separat, utan var skruvade tillsammans: en manövervagn, tre eller fyra mellanvagnar, en restaurangvagn, och en drivenhet, senare levererades även fyra- och femvagnars tåg utan restaurangvagn X och X som kallades för X Idag är X2-tågen, under sitt varumärke X dec - jan SJ [ 8 ] , det vanligaste tåget på de stora linjerna i Sverige.
X2-tåg är avsedda för att köras mellan större städer med få uppehåll. I X2:s barndom visades andra länder intresse för det svenska snabbtåget. Tåget provades även i Tyskland, Norge, Kina och Australien. Trots sitt unika koncept var försäljningsframgångarna mycket små, och förutom till Statens Järnvägar SJ innan som i sin tur upplät ett antal tåg för trafik mellan Norge och Sverige via bolaget Linx under talets början , har endast ett tåg sålts, till Kina.
Det anses att Kina köpte detta enda tåg för att lära sig tekniken bakom snabbtåg.
Beijing–Shanghai high-speed railway - Wikipedia
Under våren köpte SJ åter detta enda X2-tåg som hade exporterats, X2 Bakgrunden till att denna affär genomfördes var dels X2-olyckan X2 i Kimstad hösten och dels olyckan i Malmö, där en X2 körde in i en stoppbock. Olyckorna medförde att vagnsbrist uppstod och en lösning för att införskaffa fler mellanvagnar var att köpa X2 från Kina. X2 var egentligen det e tågsättet i serien som byggdes, men då siffran 4 är ett otursnummer i Kina, döptes fordonet om till Under talet visade flera länders järnvägsförvaltningar intresse för det svenska snabbtåget X2, då det enligt marknadsföringen krävdes förhållandevis små investeringar i bananläggningen.
X2 utan drivenhet provades även i Australien. Såväl Slovenien, Storbritannien, Norge, Italien, Finland och Schweiz och Tyskland har valt fjärrtåg med lutningsbara vagnkorgar alla olika varianter av Pendolino som tillverkades av Alstom i Italien efter brittisk licens APT, Advanced passenger train. Norska NSB köpte sina lutande tåg, kallade Signatur och Agenda , av dåvarande Adtranz, sedermera Bombardier Transportation , vagnskorgarna till tågen byggdes av Kalmar Verkstad , det vill säga samma tillverkare som för X2.
Slutmontage skedde i Adtranz anläggning i Strømmen utanför Oslo. Det norska tåget Typ 73 "Signatur" har drivning på sex av tågets totalt 16 axlar, medan X2 har drivning på endast fyra av tågets 28 axlar. Finland motiverade det med att Pendolino var billigare och tekniskt mer utvecklat än X2. Dessvärre hade just i början de 18 Pendolino-tågen vissa problem med tillförlitligheten på lutningssystem och koppel , och tågen blev stående.
För att kunna trafikera Danmark byggdes ett antal X2:or om med dubbla strömsystem och dubbla system för hyttsignalering. Dessa fick underlitteran K. Däremot behöver tåg som ska till Oslo inte anpassas tekniskt eftersom Norge och Sverige har samma system för detta. Numera förekommer endast sexvagnars tågsätt i två olika konfigurationer i ordinarie trafik. På det svenska järnvägsnätet utgjorde X2 ett stort steg jämfört med tidigare fjärrtåg, som till stor del var från talet.