Vilka muskler möjliggör in- respektive utandning

Vilka muskler kan böja bålen framåt, respektive bakåt?

Andningssystemet Flashcards - Quizlet

Trunk flexion: Rectus abdominis, obliquus internus et externus, psoas major (bilat kontraktion) Extend the trunk: Erector spinae (ILS), Transversospinale (SMR). PDF-fil att fylla i tillsammans med videogenomgången finns på den här länken!

Diafragma muskel Som du ser i texten finns det flera andningsmuskler.

Gasutbytet i lungorna Vilka muskler används vid inandning (inspiration) och utandning (expiration) och hur fungerar dessa vid inandning och utandning i vila samt vid ansträngning?

Hur styrs andningen Collum femoris möjliggör större rörelseomfång.

Interkostalmuskler smärta Lugn utandning sker inte med hjälp av muskler utan bara genom att bröstkorgen sjunker ihop till sitt ursprungliga läge.

Översikt över människans andningssystem. Tvärsnitt av lungepitelium med cilier allra överst. Inandning sker genom att diafragman mellangärdet dras samman.

Människans andningsorgan

Normal utandning sker genom att den töjbara lungvävnaden drar ihop sig igen. Gasutbytet i lungan och ute i kroppen. I kroppens celler är koncentrationen CO 2 relativt hög, eftersom det bildas CO 2 vid cellandningen. I kroppens celelr är koncentrationen O 2 låg, eftersom O 2 förbrukas i cellandningen. Flageller och cilier Diffusion och osmos. Transport över membran Endo- och exocytos Cellandningen Biologi 2 Virus Antibiotikaresistens Bioteknik Genetiskt modifierade organismer GMO Stamceller och andra cellinjer inaktuella Växt- och svampfysiologi Nyckelbegrepp: Växt- och svampfysiologi Introduktion till växtfysiologin Växternas celler, vävnader, organ och organsystem Roten.

Hur växten tar upp vatten och närsalter Stammen och transporten i den Bladets uppbyggnad och funktion Fotosyntes Växternas livscykel Hur växter växer Svamparnas indelning och ämnesomsättning Svamparnas förökning Humanfysiologi Fysiologins grunder Tre cellager Vävnader, organ och organsystem Homeostas Nervsystemet Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Nervsystemet Nervsystem hos människan och olika djurgrupper Nervsystemets funktionella indelning Nervcellens anatomi och funktion Centrala nervsystemets uppbyggnad och funktion Reflexbågar Minne och sömn Sinnesorganen Syn Hörsel och balans Lukt och smak Hud, känsel och djupsensibilitet inaktuella Hormonsystemet Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Hormonsystemet Hormonsystemet.

Olika typer av hormoner Hur hormoner fungerar Några endokrina körtlar inaktuella Mat och matspjälkning Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Mat och matspjälkning Vad behöver man äta? Maten i mun och svalg Magsäckens funktion Tunntarmens uppbyggnad och funktion Tjocktarmens och ändtarmens funktioner Rörelseapparaten Musklernas uppbyggnad och funktion Skelett och leder Gasutbyte och cirkulation Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Gasutbyte och cirkulation Gasutbyte och andning.

Olika djurs andnings­system Människans andningsorgan Sjukdomar i andningsvägarna Cirkulation. Transportsystem hos olika djur Människans cirkulationssystem. Hjärta, blodkärl och blodtryck Blodets sammansättning Blod, vävnadsvätska och lymfa Hjärt- och kärlsjukdomar Vattenbalans och njurar Sjukdomar i utsöndringssystemet Immunsystemet Första och andra försvarsnivån det icke-specifika immunförsvaret Tredje försvarsnivån.

Renstryk av en bakterie. Osmosförsök med dialysslang DNA fingerprinting Växtfysiologi Växtpreparat Faktorer som inverkar på fotosyntesen Analys av klorofyll från olika växter Humanfysiologi Amylasets och pepsinets funktion Musklernas uttröttning Undersökning av blod Er egen humanfysiologiska undersökning Fördjupningsarbete i humanfysiologi: Sjukdomar och fyisiologiska sjukdomstillstånd Gamla prov Slutprov o.

Vad kan du om Mat och matspjälkning? Vad kan du om Nervsystemet? Gamla prov Slutprov o. Kemisk jämvikt Syror och baser Organisk kemi Biomolekyler Biokemi Analytisk kemi Pedagogiska resurser på nätet Gymnasiearbete Information Skolverkets text om Gym­na­sie­ar­be­tet på Na­tur­ve­ten­skaps­pro­gram­met Skolverkets text om Gym­na­sie­ar­be­tet på Tek­nik­pro­gram­met Handledare och med­be­döm­a­re till Gym­na­si­e­ar­be­tet Hur man använder re­fe­rens­han­te­ringen i Google Docs Hur man använder re­fe­rens­han­te­ringen i Word MacOS Hur man använder re­fe­rens­han­te­ringen i Word Windows Idéer till gymnasiearbete Lista på alla idéer Matematik Matematik 1c Taluppfattning och aritmetik Algebra och ekvationer Geometri Samband och förändring Sannolikhet och statistik Inaktuella Forskningsmetodik Kursscheman Kursschema Forskningsmetodik, p2 Planering av forskningsmetodik-kursen p2 Kursschema Forskningsmetodik, p2 Lektioner Introduktion till forsknings­metodiken Mera om ert fördjupningsarbete Vetenskap — vad är det?

Epistemologi Om vetenskapsmän och forskare Positivism, empirism m. Reduktion, Signifikanta mätningar, Kausalitet och korrelation Vetenskapliga teorier Samhället och vetenskapen Två perspektiv på vetenskap: Positivism och hermeneutik Framtidens vetenskap Fördjupningsuppgifter Fördjupnings­arbete: Paradigm­skiften Presentation av en natur­veten­skaplig nyhet Gamla prov Instuderingsfrågor i Vetenskapsteori Prov i Forskningsmetodik Prov i Forskningsmetodik Magnus del Prov i Forskningsmetodik Prov i Forskningsmetodik Pedagogiska resurser på nätet Life Science Kursscheman Kursschema Life Science p2 Kursschema Life Science p1 Lektioner Introduktion till Life Science Grundläggande organisk kemi 1: Kolväten, strukturisomeri, alkoholer, tioler, etrar, arener, aminer, karbonylföreningar Grundläggande organisk kemi 2: Karboxylsyror och karboxylsyrederivat Analytisk kemi: IR-spektroskopi Bakterier 1: Sterilteknik.

Bakteriecellens uppbyggnad. Mikrobiologins historia. Mikroskopet och dess betydelse. Schismen om uralstringen. Sjukdomsalstrande mikroorganismer Mikrobiologins historia. Hur bakterier är släkt med andra organismer. Bakteriernas cellhöljen. Yttre cellstrukturer. Bakteriens DNA Andra inre strukturer. Bakteriell tillväxt Bakteriers livsbetingelser. Alla organismer kräver en energikälla och en kolkälla. Vad är kemoterapi?

Penicillin och Erythromycin Antibiotika med effekt på cellmembranet och nukleinsyra­syntesen. Kompetitiv inhibition Lite virushistorik Virusens egenskaper Virusens klassifikation. Hur man bestämmer virushalten. Hur virusen förökar sig. Hur virusen förökar sig forts. Värdcellens öde. Antiviral kemoterapi Laborationer och övningar Våtpreparat av E.