Vad säger lvm
Bakgrund. Vård enligt LVM är tillämplig när generalindikationen samt någon av specialindikationerna i 4§ LVM är uppfyllda, Lagen är endast tillämplig för vuxna missbrukare. För åldrarna år tillämpas som regel LVU (Lagen om vård av unga). Lagen om vård av missbrukare i vissa fall LVM är en lag som kompletterar socialtjänstlagen när den som ska vårdas inte frivilligt medverkar till behandling. Beslut om tvångsvård kan då beslutas av förvaltningsrätt enligt 5 § LVM.
Socialnämnden får enligt 13 § LVM besluta att en missbrukare omedelbart skall omhändertas, om.
Vård av missbrukare, LVM
Har socialnämnden beslutat om omedelbart omhändertagande, skall beslutet enligt 15 § LVM utan dröjsmål och senast dagen efter beslutet underställas länsrätten. Vården skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde. Lag Av misstag kom dock hänvisningen att bli ofullständig, vilket nu rättas till.
Ändringen är således av rent redaktionell karaktär. En missbrukare skall dock beredas vård oberoende av eget samtycke under de förutsättningar som anges i denna lag tvångsvård. För tvångsvårdens innehåll och utformning gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen , om inte något annat anges i denna lag. Genom ändringen i paragrafen markeras att motivations- och behandlingsarbete inte utgör motsatser utan att motivationsarbete ingår som en del i ett större behandlingsperspektiv.
Med behövliga insatser avses såväl motivations- som behandlingsinsatser och detta i vid bemärkelse. Förutom behandlingsinsatser mot själva missbruket ingår åtgärder som tar sikte på den enskildes Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. Förutsättningarna för vård är således identiska med tidigare.
Punkterna 1 och 2 måste vara uppfyllda och därutöver en av punkterna a—c. Detta skall dock inte gälla myndigheter inom hälso- och sjukvården i vidare mån än som följer av andra stycket. En läkare skall genast göra anmälan till socialnämnden, om han eller hon i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av omedelbart omhändertagande enligt 13 § eller vård enligt denna lag och läkaren bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården.
Förslaget innebär en skärpning av anmälningsskyldigheten genom att en anmälan till socialnämnden skall ske genast om den anmälningspliktiga myndigheten får kännedom om att en person kan antas vara i behov. Myndigheter som avses i 6 § första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för en sådan utredning. Läkaren skall i ett intyg ange missbrukarens aktuella hälsotillstånd.
Av utredningen skall också framgå i vilket hem intagning kan ske och vilken vård utanför hemmet som planeras, om intagning sker. Till ansökan skall fogas den utredning nämnden gjort och ett sådant läkarintyg som avses i 9 §. Om ansökan inte innehåller läkarintyg eller om det behövs av något annat skäl, får rätten besluta om läkarundersökning. Genom hänvisningen till 9 § markeras att det endast behöver göras en läkarundersökning i ärendet.
Fram tills den 1 juli var det länsstyrelsen som gjorde såväl utredning som ansökan om tvångsvård enligt LVM. Socialnämnden skulle lämna länsstyrelsen en redogörelse för missbrukarens förhållanden samt för tidigare vidtagna och planerade åtgärder. Enligt 11 §, i lydelse före den 1 juli , skulle länsstyrelsen till ansökan Rättens beslut upphör att gälla, om vården inte har påbörjats inom fyra veckor från den dag då beslutet vann laga kraft.
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
Beslutet upphör också att gälla om, sedan vården har påbörjats, den tid som enligt 21 § inte skall räknas som vårdtid, uppgår till sammanlagt minst sex månader i följd. Ändringen innebär ett förtydligande av att ett beslut om tvångsvård upphör att gälla om missbrukaren sammanlagt minst sex månader i följd har vistats olovligen utanför ett s. LVM-hem, eller varit intagen i häkte eller kriminalvårdsanstalt.
Kan socialnämndens beslut om omhändertagande inte avvaktas, får beslut om omhändertagande fattas av nämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat. Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. När socialnämnden har ansökt om tvångsvård, får även rätten på någon av de grunder som anges i första stycket besluta att missbrukaren omedelbart skall omhändertas. Vid sidan av domstolen kommer således enbart socialnämnden eller dess ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat att ha denna befogenhet.
Ändringen ställer stora krav dels på att polisen iakttar. Av underställningen skall de förhållanden framgå som legat till grund för beslutet om omedelbart omhändertagande och de övriga omständigheter som är av betydelse för rättens prövning av om omhändertagandet skall bestå. Handlingarna i ärendet skall fogas till underställningen. I paragrafens första stycke anges att underställning av ett omhändertagandebeslut skall ske utan dröjsmål och senast dagen efter beslutet om omhändertagande.
Härigenom skapas en absolut tidsgräns inom vilken underställningen skall ha kommit in till länsrätten. Av den nya 18 a § framgår att beslutet upphör att gälla om underställningen inte kommit in i tid. Med dagen Socialnämnden skall också upplysa den enskilde om att rätten kan komma att avgöra målet även om det inte lämnas något yttrande. I övrigt har paragrafen gjorts könsneutral och språkligt justerats.