Offentlig konst 1 är årjäng zon
Här står också står att konsten ska vara en dynamisk kraft, med yttrandefriheten som grund.
Om offentlig konst och curatorns roll
Och precis som när riksdagen införde regeln om en procent till konst , är det fortfarande konstnärernas livsvillkor och att konsten ska vara tillgänglig för oss alla, som är vägledande när ny konst tar plats i det offentliga rummet. Bild Enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer har tillämpats i Sverige sedan Det har varit ett pedagogiskt och konkret verktyg för att långsiktigt skapa ett ekonomiskt utrymme för konsten i planeringen och byggandet av offentliga miljöer.
Här samlar vi information om hur arbetet med den offentliga konsten kan stärkas och genomföras. Enprocentregeln innebär att minst en procent av budgeten vid ny-, om- och tillbyggnationer av fastigheter, infrastruktur och offentliga miljöer ska investeras i byggnadsanknuten konstnärlig gestaltning. De goda exemplen är många och förekommer på tusentals platser runt om i Sverige. Regeln har bidragit till att den offentliga konsten är ett de mest tillgängliga konstnärliga uttryck vi har i våra livsmiljöer.
Den platsspecifika konsten når även medborgare som inte aktivt söker sig till konstupplevelser, till exempel barn till föräldrar med litet intresse för konst. Regeln är en av samhällets viktigaste verktyg för att bidra till uppfyllandet av "var och ens rätt att njuta av konst" artikel 27 , som det står i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Enprocentsregeln antogs första gången av riksdagen i syfte att skapa ett ekonomiskt utrymme för konst i planering och byggande av offentliga miljöer.
Den offentliga konsten bidrar med en existentiell och humanistisk dimension till våra gemensamma livsmiljöer. Den slår broar mellan tid och rum, den kan tjänstgöra som samlande plats för erfarenheter av omvälvande händelser, ljusa som mörka, och den kan vara en del av det kollektiva minnet över offentliga personer. Den kan väcka känslor och frågor som inspirerar till samtal, den kan ifrågasätta normer och synliggöra maktstrukturer.
De politiska församlingarna i kommunerna har det yttersta ansvaret för de offentliga rummen. Det kommunala planmonopolet ger kommuner rätten att bestämma hur mark inom kommunen ska användas, bebyggas och gestaltas. Genom de styrdokument som planprocessen inbegriper kan kommunerna sätta upp höga ambitioner och krav på konstnärliga gestaltningar för såväl det offentliga som privata byggandet. På så sätt kan medborgare garanteras en likvärdig tillgång till offentlig konst oavsett i vilken kommun en bor.
Var och ens rätt att njuta av konst förverkligas. Konstnärernas Riksorganisations rekommendationer om hur enprocentsregeln ska tillämpas av kommuner finns i kapitel tre i manualen Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik som innehåller bakgrund, argumentation, checklistor, "Så här gör man"-guiden, tips och goda exempel från kommuner runt om i landet. Konstnärsnämnden konstaterar också att många fler kommuner och regioner förhåller sig till regeln.
Bara en tredjedel av kommunerna svarar att de inte tillämpar regeln alls eller inte vet om de gör det.
Konstnärsnämnden tar dessa siffror som intäkt för att enprocentsregeln har stärkts mellan och En viktig utveckling är att andelen konstnärliga råd i regioner och kommuner har ökat från 37 procent till 77 procent. Rapporten uppger att andelen kommuner och regioner som har beslutat om konst policys eller riktlinjer för den offentliga konsten inte har ökat nämnvärt — mer än hälften av respondenterna har uppgivit att de har en konstpolicy eller motsvarande — men det finns en större medvetenhet om det finns riktlinjer för konsten eller ej.
Enprocentsregeln är också viktig för konstnärernas uppdragsmarknad när det byggs mycket. I Konstnärsnämndens rapport uppges att antalet gestaltningsuppdrag var 33 procent fler än vid den tidigare undersökningen Knappt konstnärer fick gestaltningsuppdrag och minst lika många fick skissuppdrag under Staten bör 1 ge direktiv till sina myndigheter, verk och bolag när och hur enprocentsregeln ska tillämpas, 2 förtydliga gestaltningsfrågorna i Plan- och bygglagen PBL , 3 villkora statliga stöd till byggande med att enprocentsregeln ska tillämpas och 4 se till att Statens Konstråd håller en heltäckande handbok över arbetet med offentlig konst som underlättar för offentliga och privata aktörer att anta regelverk, arbeta med effektiva processer och nå hög kvalitet i gestaltningarna, samt 5 administrera en upphandlingsdatabas över konstnärer så att utövarna inte behöver registrera sig i ett stort antal olika databaser.
Regioner bör 1 anta enprocentsregeln i fullmäktige och anta regelverk så att den tillämpas inom ramen för kollektivtrafiken och hälso- och sjukvården, 2 stödja de kommuner i länet som har behov av och är intresserade av kompetens, fortbildning och resurser för att kunna arbeta effektivt med enprocentsregeln och offentlig konst t. Kommuner bör 1 anta enprocentsregeln i fullmäktige och ett tydligt regelverk för arbetet enprocentsregeln så att såväl det offentliga exempelvis genom ägardirektiv för kommunala bolag och privata exempelvis använda markanvisningar och exploateringsavtal arbetar med konstnärliga gestaltningar i offentliga miljöer.
I kapitel tre i manualen "Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik" finns bakgrund, argumentation, checklistor, "Så här gör man"-guiden, tips och goda exempel från kommuner runt om i landet. Medborgare konstnärer, aktiva i en konstnärs- eller konstförening etcetera kan lägga ett medborgarförslag i den kommun som man är skriven i för att den ska anta eller stärka tillämpningen av enprocentsregeln.
Här finns påverkanspaket med färdiga mallar: Påverkanspaketen. Konsten har blivit en del av den fysiska planeringen. Konstnärlig kompetens anlitas inte bara i utförandefasen, utan också i planfaserna och på sätt garanteras långsiktiga konstnärliga värden. När konstnärer involveras i stadsutvecklingsprocesser bidrar det ofta till att skapa ett helhetsperspektiv. Det kan handla om att skapa verklig dialog för att komma fram till var ett bostadsområde bör förtätas, om att påverka utformningen av en hel bro, eller som i Kiruna om att omvandla materialet från rivna bostadshus till minneslandskap för de som där levde sina liv.
Tio argument för offentlig konst
I kapitel tre i manualen "Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik" finns bakgrund till enprocentsregeln, argumentation, checklistor, "Så här gör man"-guiden, tips och goda exempel från kommuner runt om i landet. Här finns även länkar till kommuner, regioner och myndigheter som har tagit fram konstpolicies och riktlinjer för arbetet med enprocentsregeln. Vi har tagit fram Rekommendationer för gestaltningsuppdrag som lyfter vad som kan vara bra att tänka igenom i gestaltningsprocessens olika faser och som kan användas både av beställare och konstnärer.
Konstnärernas Riksorganisation erbjuder kurser och föreläsningar om enprocentsregeln och gestaltningsuppdrag, både för konstnärer, kommuner och beställare. Här finns mer information och kontaktuppgifter. Som medlem i Konstnärernas Riksorganisation erbjuds du en löpande omvärldsanalys av utlysningar av gestaltningsuppdrag , kurser och juridisk rådgivning om avtal och processer. Konstnärscentrum i fem regioner erbjuder offentliga och privata uppdragsgivare information, förmedling av konstnärer och annat som berör konstnärlig gestaltning.
De flesta av landets regioner och landsting, och även de större kommunerna, har kunniga och erfarna konstenheter. De regionala konstkonsulenterna jobbar ofta med rådgivning kring upphandling av konst här hittar du deras kontaktuppgifter.