buckboss.pages.dev




När började man åka snowboardSnowboarding utvecklades i USA under 1960-talet när personer runt om


Datorns historia sträcker sig över den tid då människan konstruerat maskiner för att göra beräkningar och bearbeta data. Räknemaskiner har funnits i flera hundra år, men det var först på talet som de blev elektriska. Datorns historia sträcker sig över den tid då människan konstruerat maskiner för att göra beräkningar och bearbeta data.

  • Every great invention starts somewhere, and the innovators of the past pave the way for the future.
  • Mike Olson builds his first snowboard in jr.
  • Long before the term “snowboarding” existed—and at least 80 years before it was an Olympic phenomenon—people were zipping like surfers down snow-covered hills.


  • när började man åka snowboardSnowboarding utvecklades i USA under 1960-talet när personer runt om


  • Räknemaskiner har funnits i flera hundra år, men det var först på talet som de blev elektriska. Det vi kallar datorer omfattar egentligen många helt skilda koncept: dels utrustning avsedd att underlätta beräkningar därav den engelska termen computer , som används på flera språk, resp.

    Kreditkortets Historia: Historien om när Bankkort kom till Sverige

    Beräkningar kan ske med analog dator som utför operationer på spänningar steglöst med hjälp av elektroniska komponenter, eller med digital dator, där ett tal representeras av en oftast decimal , hexadecimal , oktal eller binär kodning och beräkningen sker med diskreta spänningsnivåer som representerar siffervärden. Kulram och räknesticka var tidiga hjälpmedel som människan skapade för att underlätta beräkningar, men dessa kan inte själva utföra någon beräkning och har så låg komplexitet att de inte kallas dator.

    Den första apparat som har kallats dator är antikytheramekanismen , en avancerad mekanisk konstruktion kugghjul från första århundradet f. Blaise Pascal uppfann den första mekaniska räknemaskinen , vilken kunde addera och subtrahera och kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade Gottfried Wilhelm von Leibniz en maskin som dessutom klarade multiplikation och division.

    Evolution of Snowboarding: How It Has Transformed Over Time

    På talet utvecklades hålkortet som användes till programstyrda vävmaskiner. Därefter stagnerade utvecklingen fram till -talet, då Charles Babbage presenterade ritningarna till differensmaskinen , i princip en mekanisk dator vars program var förutbestämt av själva utformningen. Babbage uppfann därefter den analytiska maskinen , en fullt programmerbar mekanisk dator med arbetsminne , processor , hålkortsläsare för inmatning samt utdataenheter för skrift och stansning av hålkort.

    Ada Lovelace skrev de första datorprogrammen för den analytiska maskinen, och programspråket " Ada " är döpt till hennes ära. Dock led konstruktionen av mekaniska problem och färdigställdes aldrig. Under emigrationen från Europa till USA under talet gjorde man vart tionde år folkräkningar som för vart decennium tog allt längre tid. För att förenkla folkräkningen i USA anordnades en tävling som gällde att konstruera en maskin som kunde underlätta arbetet.

    Herman Hollerith som byggt en hålkortsmaskin vann tävlingen och startade sedan Computer-Tabulating-Recording Company som bytte namn till International Business Machines Corporation, dvs. Reläer hade sedan talet använts i styrsystem och grunderna för digitaltekniken började ta form och på talet kom runtom i världen, i Europa, USA och Japan, initiativ till mera avancerade tillämpningar än enbart binärt kombinerande av villkor och Claude Shannon , skrev om systematisk teori för digitalteknik med boolesk algebra och binär aritmetik.

    Den analoga elektroniken hade utvecklats med förstärkare omkring elektronrör , och operationsförstärkaren användes av bland andra Bell Telephone Company på talet, en standardkrets som såldes som färdiga moduler från efter en idé av George Philbrick. Under talet började man på allvar göra "matematikmaskiner", analoga datorer , som kunde utföra ganska avancerade beräkningar. Inom reglertekniken hade mekaniska lösningar funnits i hundratals år, men med elektronrör blev det praktiskt att förstärka felsignaler på ett kontrollerbart sätt för reglering av en process.

    I början på talet ställdes den tyska ingenjörsstudenten och doktoranden Konrad Zuse inför komplexa beräkningssituationer med omfattande linjära ekvationssystem och började fundera på hur man kunde beräkna dem med en maskin, bättre än tidens mekaniska räknemaskiner och räknesticka. Han började arbeta som ingenjör hos en flygplanstillverkare, men sade upp sig för att ägna sig åt datorprojektet på heltid och — färdigställde han den första elektromekaniska datorn, Z1 , baserad på elektromagnetiska reläer.

    Den hade ALU aritmetisk logisk enhet , kontrollenhet, arbetsminne på ord av bitars RAM-minne, inmatning skedde via tangentbord och hålremsa och utmatning på en liten display som visade svaren de binära flyttalsresultaten decimalt. Hastigheten var dock begränsad, 1 Hz klockfrekvens. Zuse lär ha påverkats av teorin för Turingmaskinen. Z3 från var den första tillförlitliga verkligt programstyrda datorn, med 9 instruktioner, och innehöll reläer, och kunde beräkna kvadratrot på 5 sekunder.

    Även villkorliga hopp var en idé som han inte fick med i de tidiga maskinerna. De övervägde att bygga datorer med elektronrör och sökte anslag för projektet hos Luftwaffe som tyckte det var ett onödigt projekt ur deras militära synvinkel. En annan, dr Pannke, uttryckte att "allt som kan uppfinnas inom området beräkningsmaskiner är väl redan klart", tills han fick se Z1 och genast gav ett forskningsbidrag. Hans första arbetsgivare beställde två processtyrningsdatorer, världens första digitala, S1 och S2 — , som gjorde beräkningar på flygplansvingar med hjälp av ett hundratal mätgivare.

    Under — designade Zuse även världens första högnivåspråk Plankalkül , med avsikt att kunna programmera sina maskiner. Han tog fram programstrukturer för olika tillämpningar, bland annat schackspel , och uttryckt att om 50 år ska en dator "kunna slå en schackvärldsmästare", vilket också skedde Deep Blue versus Garry Kasparov. Apparaterna förstördes till stor del när de allierade bombade Berlin under andra världskriget , och hans verk påverkade därför inte utformningen av senare datorer nämnvärt.

    Den halvfärdiga Z4 kom dock att räddas undan bombningarna och byggdes klart Han fortsatte utvecklingen med reläer , elektronrör , transistorer och slutligen TTL -logik i Z43 från och sålde ca datorer, innan företaget köptes upp av Siemens AG. Redan konstruerade han en parallelldator med 50 processorer , vilken dock inte kunde byggas praktiskt med den tidens teknik. Doktoranden John Vincent Atanasoff behövde göra avancerade beräkningar och upplevde att tidens analoga datorer hade för stora begränsningar och funderade på digital approach, med binära beräkningar, som inte led av samma noggrannhetsproblem.

    Han byggde tillsammans med Clifford Berry maskinen ABC-computer Atanasoff-Berry Computer under — med anslag från Iowa State University , med avsikt att kunna beräkna stora linjära ekvationssystem. Maskinen fungerade i det mesta, men led av sporadiska tekniska problem med det elektroniska sekundärminnet som Atanasoff uppfunnit för lagring av resultaten, nog för att hindra praktiskt bruk på universitetet.

    På grund av USA:s inträde i andra världskriget fick han lämna universitetet och värvades in i Amerikanska förenta staternas Flotta, US Navy innan det tekniska problemet med lagringen var löst, under löfte om att universitetet skulle hantera patentansökan och vidare utveckling, vilket dock inte skedde. När han återkom för att se maskinen var den sedan länge skrotad. Att patentansökan inte hanterats korrekt gjorde att andra kunde använda hans lösningar och dr Atanasoff tjänade aldrig några pengar på sin uppfinning.

    Alan Turing tog redan fram en omfattande teori för datorfunktionalitet, den hypotetiska Turingmaskinen , som dock inte byggdes. Den brittiska regeringen lät under stor sekretess bygga Colossus för att avkoda Tysklands enigmakrypterade meddelanden, ett arbete som Turing deltog i. Maskinen var i bruk , men påverkade inte heller den övriga utvecklingen, eftersom den var sekretessbelagd i tre decennier.