Hur många anlagda kyrkor i sverige
Av dessa har 16 artiklar blivit utvalda (8 rekommenderade, 4 bra, 4 utmärkta). Kyrkor efter stift: Uppsala | Stockholm | Strängnäs | Linköping | Växjö | Visby | Lund | Göteborg | Skara | Karlstad | Västerås | Härnösand | Luleå. Efter storstad: Stockholms stad | Göteborgs stad | Malmö stad. Romersk-katolska kyrkan i Sverige är en del av Romersk-katolska kyrkan , och utgörs formellt av ett stift och 44 församlingar.
Under betjänade Romersk-katolska kyrkan i Sverige personer. Utöver församlingarna finns även ett stort antal kapell , samt 17 nationella missioner som bedriver verksamhet på andra språk. Romersk-katolska kyrkan i Sverige är del av den Nordiska biskopskonferensen.
Svensk kyrkoarkitektur – Wikipedia
Den katolska kyrkan etablerades i Sverige från talet och framåt, men efter reformationen i Sverige på talet ombildades kyrkan i Sverige till en evangelisk-luthersk kyrka med starka band till statsmakten. Samfund som stod i kyrkogemenskap med påven i Rom accepterades inte längre, och inte heller utövare av den trosinriktningen. Så småningom etablerades dock den romersk-katolska kyrkan i Sverige, stegvis och i hög grad via invandrare och diplomater stationerade i Sverige som var romersk-katolska trosbekännare.
År infördes toleransediktet som gav utländska romerska katoliker som flyttat till Sverige rätt att ha egna kyrkor och uppfostra sina barn romersk-katolskt. En apostolisk vikarie tillsattes för ledningen av arbetet i Sverige. Sedan har det varit tillåtet även för svenska medborgare att tillhöra romersk-katolska kyrkan, utan att riskera utvisning. Genom års lag om religionsfrihet togs de sista lagreglerna som begränsade rättigheter för katoliker togs bort, och år inrättades Stockholms katolska stift.
Efter reformationen skickade romersk-katolska kyrkan in representanter illegalt i landet och utbildade utomlands svenskar till romersk-katolska präster vilka dock aldrig kunde verka i Sverige , allt i försök att få svenskarna att återgå till kyrkogemenskap med påvestolen. Senare under perioden kom flera ytterligare jesuiter som drev teologisk utbildning på Riddarholmen. Johan III tog några gånger emot romersk-katolsk kommunion och förde allvarliga förhandlingar med Rom om att kyrkan i Sverige åter skulle ställas under påven, något som bland annat föll på att Rom inte ville ge efter för kungens vilja att behålla vissa seder och bruk som införts under reformationen.
Efter Sigismunds trontillträde kom en stor mängd romerska katoliker till Sverige, vilka dock utvisades efter att hertig Karl tagit makten. Drottning Kristina hade romersk-katolska präster som samtalspartner vid hovet, men hennes konversion ägde rum först efter att hon frivilligt hade abdikerat och lämnat landet. Några decennier in på talet gavs det laglig rätt för ambassadörer från romersk-katolska länder och deras husfolk att utöva sin tro, liksom för visst krigsfolk och viktiga köpmän som var romerska katoliker och uppehöll sig i Sverige.
Omedelbart började även invandrare från romersk-katolska länder i smyg delta i legationernas gudstjänster. För svenska konvertiter gällde dock dödsstraff om de avslöjades. På talet verkade jesuiten Johannes Sterck i Sverige. Han var ursprungligen legationspräst, men när ambassadören han tjänade dog stannade han och började istället missionera. Slutligen dömdes han till döden, men benådades och utvisades.
På talet bjöds en större mängd romersk-katolska textilarbetare, främst från Tyskland , in till Sverige och man blev tvungen att ge dem en begränsad religionsfrihet. Även de fick rätt att besöka legations kapellen och fira mässan där, om det skedde diskret och bakom lyckta dörrar ; därmed utvecklade sig legationskapellen till regelrätta församlingar. Det är från denna tid begreppet främmande trosutövare används om romerska katoliker.
De medborgerliga rättigheterna var dock inskränkta. De sista diskriminerande lagarna togs bort ; fram till dess var det förbjudet för romerska katoliker att utbilda sig och arbeta som lärare , sjuksköterska eller läkare. Stockholms katolska stift , som omfattar hela Sverige etablerades och har drygt medlemmar [ 4 ] från omkring 84 medlemmar i december [ 5 ] och är därmed en av Sveriges största kyrkor. År fick katolikerna i Sverige sin förste svenskfödde biskop , Anders Arborelius , sedan reformationen.
Stiftets katedral är Sankt Eriks katolska domkyrka som är belägen på Södermalm i Stockholm. Katolska domkyrkoförsamlingen i Stockholm har drygt 8 medlemmar. Under de senaste åren har antalet människor i Sverige som valt att konvertera till romersk-katolska kyrkan ökat. Svenska blivande präster utbildas vid Sankt Sigfrids prästseminarium i Uppsala och de akademiska studierna sker vid Newmaninstitutet. En del av studierna fullgörs vid något av de påvliga universiteten i Rom.
Utbildningen tar normalt totalt sju år och omfattar studier i filosofi och teologi , praktiskt pastoralt arbete samt andlig och liturgisk formering. Romerska katoliker i de flesta länder kallar sitt samfund för "katolska kyrkan". Så gjorde de även i Sverige fram till senaste sekelskiftet, men när svenska samfund fick en ny rättslig status år och de stiftelser som dittills juridiskt byggt upp den katolska kyrkan i Sverige upplöstes, så förlorade kyrkan rätten till namnet.
Stiftet hade ansett det så självklart att kyrkan hette katolska kyrkan att man aldrig hade skyddat namnet, men flera små samfund, bland andra Liberalkatolska kyrkan och Gammelkatolska kyrkan , motsatte sig att någon skulle få kalla sig bara katolska kyrkan. Lösningen blev att göra som i Storbritannien där man länge talat om "roman catholics" för att inte sammanblanda med den anglikanska högkyrkligheten som ofta kallats anglokatoliker.
Därför är kyrkans formella namn i Sverige "Romersk-katolska kyrkan". Innehåll flytta till sidofältet dölj.
Ny statistik: Så många kyrkobyggnader har avyttrats sedan år 2000
Artikel Diskussion. Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Verktyg Verktyg. På andra projekt.