För höga levervärden alkohol
Förhöjda leverprover som ej normaliserats spontant efter 6 månaders expektans och där primär utredning i primärvården ej givit diagnos. Kvarstående förhöjda leverprover där alkohol bedöms som bakomliggande orsak.
Skicka även remiss till beroendecentrum eller erbjud behandling för att uppnå nykterhet enligt lokala rutiner. Docent, överläkare, Mag-tarm och leversektionen. Handläggning vid leverskada orsakad av överkonsumtion av alkohol. Alkoholkonsumtion är för många människor förknippat med positiva upplevelser och effekter. Skadeeffekterna är emellertid också många och en betydande del av alkoholkonsumenterna påverkas negativt socialt, mentalt och fysiskt.
Överkonsumtion av alkohol under en längre tid kan vara toxiskt för flera organ, exempelvis hjärna, bukspottskörtel, hjärta och lever. I denna behandlingsöversikt diskuteras enbart alkoholens effekter på levern. Det finns epidemiologiska data som visat på en övertygande korrelation mellan alkoholkonsumtion per capita och prevalens av levercirros. En minoritet av de som överkonsumerar alkohol utvecklar levercirros.
Tröskeln för utveckling av cirros är lägre hos kvinnor. Diagnostiska kriterier för alkoholinducerad leversjukdom saknas. Det finns inga labprovsavvikelser eller histologiska karakteristika som är patognomona för alkoholinducerad leverskada.
Alkoholinducerad leversjukdom
Inte heller finns det någon definierad gränskonsumtion av alkohol som alltid leder till leverskada. Det är oklart varför enbart en mindre del av de som överkonsumerar alkohol utvecklar levercirros. Epidemiologiska data talar för att det finns en tröskelkonsumtion som måste överstigas för att utveckla leverskador. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och utveckling av levercirros är inte en enkel dosrelaterad toxicitet.
Troligen är risken för utveckling av alkoholcirros oberoende av dygnsdos när denna överskrider 50 gram per dag. Mängd alkohol i vanliga typer av alkoholhaltiga drycker alla procentsatser avser volymprocent etanol.
Kan levern reparera sig själv efter många år av drickande?
Det bör dock understrykas att enheter alkohol varierar en hel del mellan länder och läroböcker:. Kvinnligt kön - vid samma alkoholintag är risken för cirrosutveckling större för kvinnor än män. Dryckesmönster - ett stadigt högt intag "kontinentalt dryckesmönster" medför en större risk för leverskada än ett periodiskt drickande "nordiskt dryckesmönster". Samtidig förekomst av hemokromatos se behandlingsöversikt - Hemokromatos, primär.
Samtidigt intag av vissa läkemedel - hos kroniska alkoholister kan ff a paracetamol i måttligt höga terapeutiska doser utgöra en riskfaktor för akut leverskada, men inte levercirrros per se. Immunologiska faktorer - hög alkoholkonsumtion kan både direkt och indirekt aktivera immunförsvaret, vilket i sin tur kan leda till leverskada se även behandlingsöversikt - Hepatit, alkoholorsakad. Patienter med alkoholinducerad leverskada kan ha mycket varierande kliniska manifestationer beroende på graden av leverskada.
Vissa patienter, både med och utan levercirros, är helt symtomfria, till exempel patienter med uttalad fettlever med leverförstoring. Andra presenterar sig med dekompenserad levercirros med ascites eller hematemes p g a esofagusvaricer och kan vara livshotande sjuka av leversvikt. Polikliniska patienter med accidentellt upptäckt aminotransferastegring med eller utan ALP-stegring är för det mesta helt asymtomatiska.
Alkoholinducerad leversjukdom är den vanligaste förklaringen till uttalad leverförstoring och hepatomegali är mycket vanligt förekommande vid alkoholinducerad leversjukdom. Patienter med alkoholhepatit kan ha uttalad leverförstoring med steatos och många av dessa har även cirros vid biopsi. Differentialdiagnoser till uttalad hepatomegali är:. Budd-Chiaris Syndrom , d v s venös stas i levern.
Inget symtom eller kliniskt tecken är patognomont för alkoholinducerad leversjukdom se även behandlingsöversikt - Levercirros. Patienterna är i denna situation ofta helt ovetande om att de haft en asymtomatisk leversjukdom i flera år. En plötsligt påkommen dekompensation av en tidigare relativt stabil leversjukdom bör leda tankarna till utveckling av levercancer i en cirrotisk lever eller alkoholhepatit om patienten är storkonsument av alkohol sedan lång tid tillbaka.
Intrahepatisk kolestas i form av ALP-stegring kan förekomma vid olika former av leverskada, exempelvis leversteatos med eller utan fibros, cirros och alkoholhepatit. Uttalad kolestas med hastigt påkommen bilirubinstegring i kombination med hepatomegali kan förekomma vid alkoholinducerad leversjukdom. Då den biokemiska bilden domineras av ALP-stegring med endast lätt eller måttligt förhöjda transaminaser kan detta tillstånd påminna starkt om gallvägshinder, exempelvis koledokuskonkrement, dock är buksmärtor ovanliga vid alkoholinducerad leverskada, men visst obehag i buken kan förekomma.
Uttalad bilirubinstegring kan också förekomma vid alkoholinducerad leversjukdom. ASAT-förhöjningen brukar vara högre. Liknande labmönster kan förekomma vid sepsis eller vid cirkulatorisk leverskada. Går med liknande symtom som vid andra former av alkoholleverskada, men en annan biokemisk och histologisk bild föreligger. Vid denna ovanliga form av alkoholinducerad leverskada förekommer relativt höga transaminasförhöjningar med ASAT—värden upp till gånger över normalvärdet.
Leverbiopsi visar mikrovesikulär steatos till skillnad från den karakteristiska makrovesikulära steatosen som ses vid den vanliga formen av alkoholinducerad leversteatos. Alcoholic foamy disease har relativt god prognos vid alkoholabstinens.