Konsten att vara podd citat
För även om korten ständigt byts ut så är de grundläggande reglerna de samma. Det finns principer och tumregler att luta sig mot. Det gör att en gammal magicräv som jag trots begränsat med speltid kan vara rätt hygglig på att maximera en kortpools potential. Har då detta någonting med konsten att vara forskare att göra?. Östasien har genomgått en historisk förändring på bara en generation. Nu undersöker forskarna vad som går att lära av processen.
I februari , bara ett halvår efter det att två atombomber släppts över städerna Hiroshima och Nagasaki, lanserade de allierade segrarmakterna ett förslag som genom general Douglas MacArthur presenterades för den japanska regeringen. Förslaget gick ut på att Japan i praktiken skulle avhända sig framtida möjligheter att gå i krig. En artikel i konstitutionen, artikel 9, skulle göra landet till en pacifistisk nation utan militär förmåga, annat än i självförsvar.
Lagförslaget var så omvälvande för den grundligt besegrade önationen att några av kabinettets medlemmar offentligt brast ut i gråt när det antogs nio månader senare. Artikel 9 sågs av många japaner som den slutliga förnedringen, men den visade sig snart vara en vinstlott.
Konsten att vara
Japan drog nytta av att fokusera på ekonomisk uppbyggnad i stället för på militär revansch. Det japanska samhället läkte förvånansvärt snabbt, med draghjälp av amerikanska investeringar, och den civila industrin växte så det knakade. Tio år senare började japanska Datsun-bilar rulla på amerikanska vägar och vid talets början fanns återförsäljare över hela USA. Japans premiärminister Yoshida Shigeru vägrade. Men han tillade att Japan gärna sålde utrustning och material som amerikanerna kunde tänkas behöva för sitt krigs äventyr.
Så blev det också. Sedan dess har inte en enda japan dött i strid. Japans ovanliga vägval har bidragit till ett märkvärdigt förhållande som gällt i Östasien i 35 år: länderna i regionen för inte längre krig mot varandra, och det är färre inbördeskrig. Östasien har gått från att vara en ständig krigsskådeplats till att bli världens kanske fredligaste region. Länge stod regionen för majoriteten av världens krig.
År tog Koreakriget vid och bidrog till dödstalen. Och kanske värst av alla krig var Vietnamkriget på och talen. Fram till slutet av talet svarade länderna i Östasien för 80 procent av jordens alla döda i krig. Sedan har andelen döda i strid varit 3,5 procent, och med den siffran går det att hävda att regionen är den fredligaste i världen. Under samma period har regionen haft en ekonomisk blomstringsperiod som förmodligen saknar motstycke i historien.
Två miljarder asiater har rest sig från fattigdom, och den förväntade livslängden har ökat med i genomsnitt ett decennium. I Sydkorea, för att ta ett framgångsrikt exempel, har den förväntade livslängden sedan ökat med 16 år. Den östasiatiska freden anses så anmärkningsvärd att sju forskare med säte i Oslo och Uppsala ägnar sex års ansträngningar för att ta reda på varför. Och till sin hjälp har de ytterligare omkring 25 forskare runt om i världen.
Vi talar här om länder som har bekämpat varandra i århundraden i olika konstellationer och som haft många inbördeskrig.
121. Konsten att vara vetenskaplig
Plötsligt, runt , kommer en vändpunkt. Vi undersöker vad freden beror på och om den kan tänkas fortsätta, säger Stein Tønnesson. Han leder forskningsprogrammet East Asian Peace since How deep? How can it be explained? Projektnamnet fångar de två frågor som forskarna försöker hitta svar på — hur hållbar är freden, och hur kan den förklaras? Ur dessa källor drar de slutsatser och bygger hypoteser som de sedan försöker leda i bevis.
De fördjupar frågorna med kvalificerade analyser av enskilda länder, för att hitta mer lokala förklaringar. Antal dödade i konflikter under efterkrigstiden Kurvorna visar olika skattningar av antalet döda i konflikter i Östasien och resten av världen — På fyra ställen är differensen uppseendeväckande stor. Det handlar om krigen i Algeriet och Kamerun , östra Pakistan Bangladesh i början av talet, kurdiska Irak och Irak, Afghanistan samt Somalia i början av talet — alltså konflikter där kunskapen om det faktiska antalet dödsoffer ännu är liten.
Forskningen skiljer sig från gängse freds- och konfliktforskning på det sätt som frågorna ställs. När det gäller Östasien har forskare tidigare mest varit bekymrade över huruvida freden ska hålla i sig.
De har sällan undersökt varför den alls finns där. Det här forskningsprogrammet utmärks också av att de deltagande forskarna inte är överens. De har olika hypoteser och tävlar om vilken av dessa som bäst förklarar freden.